Har äntligen lyckats fixa den perfekta julklappen till mamma och jag fick den helt gratis! Tack vare den underbara hemsidan:
http://skyltmax.se
Gick in på http://skyltmax.se/skyltar/dörrskyltar och beställde skylten och tack vare att jag bloggar om det får jag den helt gratis!! :D
onsdag 17 december 2008
lördag 29 november 2008
söndag 16 november 2008
Marknadsföring
Repetera
1. De fyra P:na står för Pris, Påverkan, Plats och Produkt.
2. Eftersom personalen kan påverka om och hur mycket en kund köper. Om personalen t.ex. är duktiga på att sälja och övertyga kunden om att de måste ju ha ett par byxor som matchar med tröjan de tänkt köpa tjänar företaget mer pengar.
3.
Pris: Har varan ett lågt eller högt pris? Ett lågt pris kan göra att kunderna hellre handlar hos det företaget då de tjänar pengar på det.
Påverkan: Människor är väldigt lättpåverkade vare sig vi vill eller inte. T.ex. kan man påverka kunderna genom att göra reklam för sig själva och sina produkter på TV, tidningar, internet m.m. Människorna kommer då komma ihåg och känna igen företaget och produkten och det är större chans att de köper den då. Även personliga kontakter kan påverka kunden då det kan ge en positiv bild av företaget och få kunden att tro att företaget bryr sig om en.
Plats: Om ens företag ligger lättillgängligt och nära där folk gör det mesta av sitt handlande är det större chans att kunderna kommer dit än om företaget t.ex. ligger någonstans mitt i skogen. Dessutom blir det lättare för varorna att komma fram om företaget ligger lättillgängligt.
Produkt: Ju bättre och känd produkten är desto fler kommer köpa den. Här kan både kärnprodukt, kringprodukt som kringprodukt påverka varför kunderna väljer att köpa just den här varan.
4. Produkten kan vara ett långsiktigt konkurrensmedel för om kunden är nöjd med produkten och företaget inte byter ut sina varor är det stor chans att de fortsätter handla hos det företaget om. Alltså väljer kunderna det företaget framför andra även långt in i framtiden.
5. Samtidigt kan produkten vara ett kortsiktigt konkurrensmedel. Företagen kan t.ex. bli tvungen att byta ut sina varor och börja sälja sina varor och då har de inte längre kvar den produkten som gjorde de bättre än konkurenterna.
6. En produkt är det du säljer till kunden och det kan vara både en tjänst och en vara. T.ex. när du köper en TV kan en heminstallation ingå i priset. Alltså är produkten en vara i form av en TV och en tjänst i form av heminstallation.
7. Penetrationsprissättning är när företaget väljer att ha ett lågt pris på sina produkter nrä de går in på marknaden. Detta gör de för att få en mjukstart och få så mycket kunder som möjligt i början. Motsatsen kallas skumningsprissättning och då har man ett högt pris på sin vara när man lanserar den för att så fort som möjligt få in de pengar de lagt ner på den.
8. Platsen är särskilt viktig för företag som säljer dagligvaror. De säljer ju en massa varor och har en massa kunder det är därför viktigt att deras varor lätt kna komma fram och att kunderna lätt hittar och kommer dit.
9. Fransching är när en människa kommer på en affärsidé men istället för att själv starta ett företag låter den någon annan använda ens affärsidé och starta ett företag mot en avgift (licensavgift) till dig som kommit på idén.
10. Konkurrensmedlet påverkan kan vara extra viktigt när det gäller en produkt som många företag säljer t.ex. kläder. Här gäller det genom reklam och bra säljare försöka påverka kunden så de tror att just det företagets kläder är snyggare och bättre än de andras.
11. AIDA(S) står för:
Attention: Kunden blir uppmärksam på att ett företag har en vara. T.ex. en snygg tröja.
Interest: Sedan bli kunden intresserad av varan, alltså kunden anser att den skulle kunna tillfredställa något av dess behov. T.ex. tycker de att den tröjan skulle kunna uppfylla dess behov av att slippa frysa.
Desire: Kunden önskar att köpa t.ex. tröjan.
Action: Kunden går och köper t.ex. tröjan.
Satisfaction: Om kunden är nöjd och tillfredställd med sin produkt finns det en chans att de kommer tillbaka till företaget och köper fler produkter.
12. Det är ett sätt att sammanfatta köpprocessen och det hjälper företaget att se var de måste satsa. I vilket av dessa steg förlorar de kunder? Om kunden t.ex. inte ens uppmärksammar (Attention) företagets varor måste de kanske satsa mer på reklam och liknande.
13. Det är olika kanaler som man kan föra över budskap med. T.ex. tidningar, TV, Internet m. fl.
14. Traditonell reklam är bäst på att skapa uppmärksamhet (Attention).
15. Webben är bra på att göra det lätt för kunden att kunna veta mer om företaget och dess produkter när de väl har lte intresse (Interest).
16. Personlig försäljning är bra vid de sista stegen i köpprocessen. Att få kunden att vilja köpa produkten (Desire) och sedan köpa den (Action).
17. Direkt reklam är bra om man redan har kunder som man vet är intresserade av företagets produkter. Man kan då ringa eller maila dem när de t.ex. kommer en ny vara. Detta förbättrar mest steget Satisfaction i köpprocessen. Företaget försöker alltså få tidigare kunder att köpa hos dem igen.
18. Public Relations är när företag får "gratis reklam" genom att t.ex. vara med i artiklar, när de omnämns av på TV, m.m. Saker som får människor att höra talas om företaget och som får det att verka som ett bra företag.
19. Ett företag sponsrar ofta ideella föreningar, alltså ger dem pengar eller liknande. På detta tjänar inte företaget några pengar direkt men det ger en bra bild till konsumenterna att destöder t.ex. den lokala idtrottsklubben. Om konsumenterna har en bra bild av företaget är det stor chans att väljer att handla där. T.ex. ICA satsar mycket på sponsring.
20. Det är blandningen av konkurrensmedlena. Beroende på vilket sorts företag de är ska de satsa olika mycket på de olika konkurrensmedlena.
21. Vid relationsmarknadsföring är det kunden som är i fokus och företaget försöker hitta produkter som passar dem.
22. I massmarknadsföring ser man kunderna som en "klump". Man riktar sig till alla samtidigt. Vid relationsmarknadsföring tittar man istället på var kund för sig.
23. Därför då finns det stor chans att de handlar hos företaget igen. Företgaet får då behålla kunden vilket är bra då det kostar 5-6 gånger mer att skaffa en ny kund.
24. Att man gör något som är lite ovanligt och ibland konstig i sin reklam för att väcka uppmärksamhet.
Rätt eller Fel
A. RÄTT
B. FEL. De fyra P:na är Pris, Påverkan, Produkt och Plats.
C. RÄTT
D. RÄTT
E. FEL. Den kan användas även på kortsiktiga aktiviteter.
F. RÄTT. Produkten kan också vara varor och tjänster samtidigt.
G. RÄTT
H. RÄTT
I. FEL. Penetrationsprissättning betyder att man börjar med ett lågt pris.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Intensiv distribution gäller för bl.a. dagligvaror och liknande som måste ut ibland flera gånger om dagen. T.ex. mjölk.
M. RÄTT
N. FEL. En Agent Säljer flera produkter.
O. RÄTT
P. RÄTT
Q. FEL. Den står för Attention (uppmärksamhet).
R. RÄTT. Står för Satisfaction(tillfredställelse).
S. RÄTT
T. RÄTT
U. RÄTT
V. FEL. Den används mest vi försäljning av tjänster men börjar allt mer spridas till även varuförsäljningen.
X. FEL. Kostnaden att skaffa en ny kund är ofta 5-6 gånger större än att behålla en gammal.
1. De fyra P:na står för Pris, Påverkan, Plats och Produkt.
2. Eftersom personalen kan påverka om och hur mycket en kund köper. Om personalen t.ex. är duktiga på att sälja och övertyga kunden om att de måste ju ha ett par byxor som matchar med tröjan de tänkt köpa tjänar företaget mer pengar.
3.
Pris: Har varan ett lågt eller högt pris? Ett lågt pris kan göra att kunderna hellre handlar hos det företaget då de tjänar pengar på det.
Påverkan: Människor är väldigt lättpåverkade vare sig vi vill eller inte. T.ex. kan man påverka kunderna genom att göra reklam för sig själva och sina produkter på TV, tidningar, internet m.m. Människorna kommer då komma ihåg och känna igen företaget och produkten och det är större chans att de köper den då. Även personliga kontakter kan påverka kunden då det kan ge en positiv bild av företaget och få kunden att tro att företaget bryr sig om en.
Plats: Om ens företag ligger lättillgängligt och nära där folk gör det mesta av sitt handlande är det större chans att kunderna kommer dit än om företaget t.ex. ligger någonstans mitt i skogen. Dessutom blir det lättare för varorna att komma fram om företaget ligger lättillgängligt.
Produkt: Ju bättre och känd produkten är desto fler kommer köpa den. Här kan både kärnprodukt, kringprodukt som kringprodukt påverka varför kunderna väljer att köpa just den här varan.
4. Produkten kan vara ett långsiktigt konkurrensmedel för om kunden är nöjd med produkten och företaget inte byter ut sina varor är det stor chans att de fortsätter handla hos det företaget om. Alltså väljer kunderna det företaget framför andra även långt in i framtiden.
5. Samtidigt kan produkten vara ett kortsiktigt konkurrensmedel. Företagen kan t.ex. bli tvungen att byta ut sina varor och börja sälja sina varor och då har de inte längre kvar den produkten som gjorde de bättre än konkurenterna.
6. En produkt är det du säljer till kunden och det kan vara både en tjänst och en vara. T.ex. när du köper en TV kan en heminstallation ingå i priset. Alltså är produkten en vara i form av en TV och en tjänst i form av heminstallation.
7. Penetrationsprissättning är när företaget väljer att ha ett lågt pris på sina produkter nrä de går in på marknaden. Detta gör de för att få en mjukstart och få så mycket kunder som möjligt i början. Motsatsen kallas skumningsprissättning och då har man ett högt pris på sin vara när man lanserar den för att så fort som möjligt få in de pengar de lagt ner på den.
8. Platsen är särskilt viktig för företag som säljer dagligvaror. De säljer ju en massa varor och har en massa kunder det är därför viktigt att deras varor lätt kna komma fram och att kunderna lätt hittar och kommer dit.
9. Fransching är när en människa kommer på en affärsidé men istället för att själv starta ett företag låter den någon annan använda ens affärsidé och starta ett företag mot en avgift (licensavgift) till dig som kommit på idén.
10. Konkurrensmedlet påverkan kan vara extra viktigt när det gäller en produkt som många företag säljer t.ex. kläder. Här gäller det genom reklam och bra säljare försöka påverka kunden så de tror att just det företagets kläder är snyggare och bättre än de andras.
11. AIDA(S) står för:
Attention: Kunden blir uppmärksam på att ett företag har en vara. T.ex. en snygg tröja.
Interest: Sedan bli kunden intresserad av varan, alltså kunden anser att den skulle kunna tillfredställa något av dess behov. T.ex. tycker de att den tröjan skulle kunna uppfylla dess behov av att slippa frysa.
Desire: Kunden önskar att köpa t.ex. tröjan.
Action: Kunden går och köper t.ex. tröjan.
Satisfaction: Om kunden är nöjd och tillfredställd med sin produkt finns det en chans att de kommer tillbaka till företaget och köper fler produkter.
12. Det är ett sätt att sammanfatta köpprocessen och det hjälper företaget att se var de måste satsa. I vilket av dessa steg förlorar de kunder? Om kunden t.ex. inte ens uppmärksammar (Attention) företagets varor måste de kanske satsa mer på reklam och liknande.
13. Det är olika kanaler som man kan föra över budskap med. T.ex. tidningar, TV, Internet m. fl.
14. Traditonell reklam är bäst på att skapa uppmärksamhet (Attention).
15. Webben är bra på att göra det lätt för kunden att kunna veta mer om företaget och dess produkter när de väl har lte intresse (Interest).
16. Personlig försäljning är bra vid de sista stegen i köpprocessen. Att få kunden att vilja köpa produkten (Desire) och sedan köpa den (Action).
17. Direkt reklam är bra om man redan har kunder som man vet är intresserade av företagets produkter. Man kan då ringa eller maila dem när de t.ex. kommer en ny vara. Detta förbättrar mest steget Satisfaction i köpprocessen. Företaget försöker alltså få tidigare kunder att köpa hos dem igen.
18. Public Relations är när företag får "gratis reklam" genom att t.ex. vara med i artiklar, när de omnämns av på TV, m.m. Saker som får människor att höra talas om företaget och som får det att verka som ett bra företag.
19. Ett företag sponsrar ofta ideella föreningar, alltså ger dem pengar eller liknande. På detta tjänar inte företaget några pengar direkt men det ger en bra bild till konsumenterna att destöder t.ex. den lokala idtrottsklubben. Om konsumenterna har en bra bild av företaget är det stor chans att väljer att handla där. T.ex. ICA satsar mycket på sponsring.
20. Det är blandningen av konkurrensmedlena. Beroende på vilket sorts företag de är ska de satsa olika mycket på de olika konkurrensmedlena.
21. Vid relationsmarknadsföring är det kunden som är i fokus och företaget försöker hitta produkter som passar dem.
22. I massmarknadsföring ser man kunderna som en "klump". Man riktar sig till alla samtidigt. Vid relationsmarknadsföring tittar man istället på var kund för sig.
23. Därför då finns det stor chans att de handlar hos företaget igen. Företgaet får då behålla kunden vilket är bra då det kostar 5-6 gånger mer att skaffa en ny kund.
24. Att man gör något som är lite ovanligt och ibland konstig i sin reklam för att väcka uppmärksamhet.
Rätt eller Fel
A. RÄTT
B. FEL. De fyra P:na är Pris, Påverkan, Produkt och Plats.
C. RÄTT
D. RÄTT
E. FEL. Den kan användas även på kortsiktiga aktiviteter.
F. RÄTT. Produkten kan också vara varor och tjänster samtidigt.
G. RÄTT
H. RÄTT
I. FEL. Penetrationsprissättning betyder att man börjar med ett lågt pris.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Intensiv distribution gäller för bl.a. dagligvaror och liknande som måste ut ibland flera gånger om dagen. T.ex. mjölk.
M. RÄTT
N. FEL. En Agent Säljer flera produkter.
O. RÄTT
P. RÄTT
Q. FEL. Den står för Attention (uppmärksamhet).
R. RÄTT. Står för Satisfaction(tillfredställelse).
S. RÄTT
T. RÄTT
U. RÄTT
V. FEL. Den används mest vi försäljning av tjänster men börjar allt mer spridas till även varuförsäljningen.
X. FEL. Kostnaden att skaffa en ny kund är ofta 5-6 gånger större än att behålla en gammal.
söndag 12 oktober 2008
Skatter och avgifter
Repetera
1. På "Skatte- och avgiftsanmälan", som är den blankett företaget ska fylla i när de registrerar sig hos skatteverket, ska det stå:
Sökarens namn
Vilken juridisk företagsform företaget har och vilken address det har
Vad företaget ska syssla med, vilken affärsidé de har, m.m.
Antal anställda och hur mycket lön de betalar ut sammanlagt
m.m.
2. Att ett företag har en F-skattsedel betyder att de har rätt att ta betalt av sina kunder. Utan den kan kunderna inte vara säkra på att företaget de köper av inte jobbar svart, alltså inte betalar skatt.
3. I en skattedeklaration skattas moms, arbetsgivaravgifter, skattebetalningar, F-skatt m.m.
4. Skattedeklarationen ska lämnas en gång varje månad.
5. Den vanligaste procentuella momspålägegt är 25 % men på t.ex. livsmedel brukar den ligga på 12 % och på böcker, konsterter, resor, bio, m.m. 6 %.
6. P.g.a momsen blir ju varan eller tjänstens pris större då företaget lägger på momsen efter de satt ut sitt pris. T.ex. om ett företag säljer en tröja för 100 kr kommer den att kosta 125 kr när man köper den då momsen (i det här fallet 25 %) måste läggas på.
7. T.ex. är legitimerad sjukvård (sjukvård som verkligen behövs, t.ex. gäller inte detta massage om du har lite ont i nacken), tandvård, äldreomsorg, barnomsorg, motionsträning, försäkringar, m.m momsbefriade. Även vid transporter och utlandsresor inom EU slipper du betala moms.
8. För företaget kostar det ju inget att lägga på moms och de tjänar inget på det så pengarna går direkt till skatteverket.
9. För att beräkna ett företags moms tar man skillanden mellan dess utgående moms och dess ingående moms. Alltså momsen de får betala när de köper in saker och momsen de lägger på när de säljer saker.
10. Den ska redovisas senast den tolfte varje månad.
11. För personalen ska företaget betala in personalskatt och arbetsgivaravgifter till skatteverket.
12. Skatteavdraget beräknas genom en speciell tabell som skatteverket har där det står hur stort skatteavdraget ska bli jämfört med lönen.
13. De brukar ligga på ca. 33 % så företaget räknar ut hur mycket 33 % av lönen är.
14. Två skatter som en enskild näringsidkare betalar med F-skatten är inkomstskatt på nettointäkt och sociala avgifter på nettointäkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Alla privatpersoner har ett skattekonto hos skatteverket.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. FEL. T.ex. är legitemerad sjukvård, tandvård m.m. inte momsbelagda.
G. FEL. 25% momspålägg motsvaras av 20% momsavdrag alltså att om du köper en tröja för 125 kr (om har momsen 25%)är 20 % av det priset moms (25 kr).
H. RÄTT
I. FEL. Ett företags utgående moms är den moms företaget betalar vid försäljning(försäljningsmoms). Vid inköp betalar företaget inköpsmoms (ingående moms).
J. RÄTT
K. FEL. Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna.
L. RÄTT
M. FEL. Sociala avgifter på nettointäkt ingår i F-skatten.
1. På "Skatte- och avgiftsanmälan", som är den blankett företaget ska fylla i när de registrerar sig hos skatteverket, ska det stå:
Sökarens namn
Vilken juridisk företagsform företaget har och vilken address det har
Vad företaget ska syssla med, vilken affärsidé de har, m.m.
Antal anställda och hur mycket lön de betalar ut sammanlagt
m.m.
2. Att ett företag har en F-skattsedel betyder att de har rätt att ta betalt av sina kunder. Utan den kan kunderna inte vara säkra på att företaget de köper av inte jobbar svart, alltså inte betalar skatt.
3. I en skattedeklaration skattas moms, arbetsgivaravgifter, skattebetalningar, F-skatt m.m.
4. Skattedeklarationen ska lämnas en gång varje månad.
5. Den vanligaste procentuella momspålägegt är 25 % men på t.ex. livsmedel brukar den ligga på 12 % och på böcker, konsterter, resor, bio, m.m. 6 %.
6. P.g.a momsen blir ju varan eller tjänstens pris större då företaget lägger på momsen efter de satt ut sitt pris. T.ex. om ett företag säljer en tröja för 100 kr kommer den att kosta 125 kr när man köper den då momsen (i det här fallet 25 %) måste läggas på.
7. T.ex. är legitimerad sjukvård (sjukvård som verkligen behövs, t.ex. gäller inte detta massage om du har lite ont i nacken), tandvård, äldreomsorg, barnomsorg, motionsträning, försäkringar, m.m momsbefriade. Även vid transporter och utlandsresor inom EU slipper du betala moms.
8. För företaget kostar det ju inget att lägga på moms och de tjänar inget på det så pengarna går direkt till skatteverket.
9. För att beräkna ett företags moms tar man skillanden mellan dess utgående moms och dess ingående moms. Alltså momsen de får betala när de köper in saker och momsen de lägger på när de säljer saker.
10. Den ska redovisas senast den tolfte varje månad.
11. För personalen ska företaget betala in personalskatt och arbetsgivaravgifter till skatteverket.
12. Skatteavdraget beräknas genom en speciell tabell som skatteverket har där det står hur stort skatteavdraget ska bli jämfört med lönen.
13. De brukar ligga på ca. 33 % så företaget räknar ut hur mycket 33 % av lönen är.
14. Två skatter som en enskild näringsidkare betalar med F-skatten är inkomstskatt på nettointäkt och sociala avgifter på nettointäkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Alla privatpersoner har ett skattekonto hos skatteverket.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. FEL. T.ex. är legitemerad sjukvård, tandvård m.m. inte momsbelagda.
G. FEL. 25% momspålägg motsvaras av 20% momsavdrag alltså att om du köper en tröja för 125 kr (om har momsen 25%)är 20 % av det priset moms (25 kr).
H. RÄTT
I. FEL. Ett företags utgående moms är den moms företaget betalar vid försäljning(försäljningsmoms). Vid inköp betalar företaget inköpsmoms (ingående moms).
J. RÄTT
K. FEL. Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna.
L. RÄTT
M. FEL. Sociala avgifter på nettointäkt ingår i F-skatten.
lördag 11 oktober 2008
VG uppgifter fristående
6:10 Värdeminskning
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
söndag 5 oktober 2008
Resultat och budget
Repetera
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
11. Den visar skillnaden mellan de pengar företaget fått in (inbetalningar)och betalat ut (utbetalningar). Man räknar bara med reella medel, alltså kontanter och pengar på banken. Här kan man få antingen likviditetsöverskott (pengar över) eller likviditetsunderskott (skulder).
12. Man ställer upp en likviditetsbudget genom att först räkna ihop ett företags inbetalningar under en viss period t.ex. ett år. Sedan räknar man ihop utbetalningarna under samma period. Sedan räknar man ut skillnaden mellan dem.
13. I likviditetsbudgeten kollar man på inbetalningar och utbetalningar och i resultatbudgeten kollar man på intäkter och kostnader. T.ex. är en värdeminskning av en maskin en kostnad men det är inget utbetalning för företaget betalar ju inte ut pengar för maskinen utan får bara mindre pengar för den om de skulle sälja den. Medan en betalning av ett lån (amortering) är en utbetalning och ingen kostnad då man inte förbrukar resursen. Ett lån räknas som en inbetalning och inte en intäkt eftersom företaget har ju inte sålt eller gjort något åt banken. Alltså är det skillnad mellan inbetalningar och intäkter och mellan utbetalningar och kostnader. P.g.a. detta är det alltså skillnad mellan likviditetsbudgeten och resultatbudgeten.
14.
Se till så dina kunder betalar för de varor eller tjänster de köpt när kredittiden gått.
Försök få större kunder som har stora beställningar att betala lite tidigare eller i förskott eftersom de kommer kosta företaget en massa pengar att ordna beställningen.
Försöka se till så de kan betala sina leverantörer lite senare istället för direkt när de får varorna alltså få förlängd kredittid hos dem.
Se till så varorna på lagret säljs. De varorna är ju värda pengar men när de står ute i lagret kan pengarna inte användas. Så man säljer dem för att "få ut pengarna".
Företaget kan få en hög inbetalning genom att sälja sina maskiner och sedan leasar dem maskinerna av dem de sålde maskinerna till. De får alltså en hög summa pengar i utbyte mot att betala ut en liten summa pengar under en längre tidsperiod.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
tisdag 30 september 2008
VG uppgifter fristående
Form Fitness kapitalbehov
A. Ju högre risk en bank eller låntagare tar desto högre ränta vill de ha. När banken eller låntagaren tar en risk betyder det att de lånar ut pengar till någon som de inte är helt säkra på kommer lyckas med sin idé, de är alltså inte helt säkra på att de ska få tillbaka de pengar som de lånar. Ju mer osäkra banken är på affärsidén och ju mer pengar banken lånar ut desto högre risk tar de när de lånar ut pengarna. Som en försäkring att banken i alla fall ska få lite pengar och inte förlora vartenda öre de lånat ut tar de en högre ränta så de i alla fall får in pengar genom räntan.
B. De "tunga resurserna" när man ska starta ett gym är lokalen och maskinutrusting. Alltså är de "tunga resurserna" saker företaget måste ha för att kunna starta företaget men som ofta är väldigt dyra. De "tunga resurserna" tillhör alltså ofta investeringarna. I t.ex. ett raftingföretag är det de fullt utrustade båtarna som är det "tunga kapitalet".
C. Form fitness ägare Christian lyckas undvika de "tunga resurserna" genom att få igenom bra affärsuppgörelser med sin leverantörer. När det gällde lokalen lyckades Christian få igenom ett avtal med sin hyresvärd där de får hyra lokalen. De fyra första månaderna slapp de betala vilket kan vara skönt för ett nystartat företag har ofta inte så mycket inkomster i början och den femte månaden fick de betala en lite lägre hyra än vad lokalen egentligen var värd men allt eftersom höjdes hyran lite i taget tills den till sist låg på normal nivå. Christian kunde nog inte fått ett bättre avtal med sin hyresvärd för i början får de nog inte så mycket kunder och inkomster så det var bra att hyran var så låg då men i och med att tiden går etablerar sig Form Fitness allt mer och kunderna blev fler och fler och inkomsterna högre och högre. Så under tiden som går har de alltså möjlighet att betala högre och högre hyra och till sist har de tillräckligt höga inkomster för att betala en normal hyra.
När det sedan gäller maskinutrustningen fick de leasa (hyra) denna och då betalningen blev mer utspridd kunde de använda företagets vinst för att betala hyran. Innan företaget startat var de ju tvunga att använda sina egna pengar eller lånade pengar och då det var så mycket pengar som skulle behövas läggas ner hade låntagaren eller de själva tagit en oerhörd risk att förlora vartenda öre.
D. Med "köp-loss-leasing" menar Christian att de först leasar (hyr) maskinutrustningen tills företaget har tjänat så mycket pengar att de kan köpa loss maskinutrustingen från leverantören och istället äga den själv. Alltså kan "köp-loss-leasing" jämföras med avbetalning (istället för att betala allt på en gång betalar man en mindre summa varje månad tills varans pris har uppnåtts).
E. Leasing är nästan samma sak som hyra och detta gör ju att visserligen behöver du ofta inte betala en stor summa innan ditt företag startat men du blir ju tvungen att regelbundet betala hyran vilket kan bli en ganska stor utgift beroende på hur hög hyra du har kommit överens om med din leverantör (leasinggivare). Den här regelbundna utgiften hade du sluppit om du köpt det du ville ha direkt istället och då blivit ägare av det.
F. Ja, jag tycker att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov väldigt bra. Deras investeringar var ju väldigt dyra så de förstod snabbt att de skulle bli svårt att låna pengar och om en låntagare ändå skulle gå med på det skulle de ta en stor ränta vilket skulle bli ännu dyrare för Form Fitness. Istället har de lyckats jämna ut sina utgifter i takt med att inkomsterna kommer. Men risken med detta är att de är ju beroende av att få tillräckligt höga inkomster. Om det inte kommer tillräckligt många kunder varje månad kan de inte betala hyran och företaget riskerar att gå i konkurs.
Hyra eller anställa?
A. Anställa egen säljare:
16 000 x 0,44= 7040 kr (arbetsgivaravgifter på 44%)
Total personalkostnad per månad: 16 000 + 7040=23 040 kr
Total personalkostnad under sex månader: 23 040 x 6= 138 240 kr
Hyra säljare från ett bemanningsföretag:
Total personalkostnad per månad: 28 000 kr
Total personalkostnad under sex månader: 28 000 x 6= 168 000 kr
B. Det blir billigare för företaget att anställa en egen säljare då det skulle kosta dem 138 240 kr under ett halvår medan att hyra peronal från ett bemanningsföretag skulle kosta 168 000 kr. Företaget skulle tjäna 29 760 kr under det här halvåret om de anställde egen personal.
C. Man brukar hyra personal från bemanningsföretag när ens företag behöver extrapersonal under en kort period t.ex. om ett cateringföretag har en stor beställning och behöver extra serveringspersonal eller kockar under bjudningen. Det som är bra med hyrd personal är att det är lätt att få tag i kvalificerad personal snabbt och man kan sen "sparka" dem utan en större anledning. För om företaget istället skulle anställa egen personal skulle det kunna bli svårt att sparka dem då man måste ha en väldigt bra anledning för att sparka en anställd (det ska antingen vara arbetsbrist, det ska inte finnas något den anställda kan arbeta med, eller starka personliga skäl, t.ex. missbruk eller liknande). En annan sak som är bra med bemanningsföretag är att om det är svårt att hitta egen personal kan man alltid vända sig till dem och oftast hitta någon som kan jobba åt en.
A. Ju högre risk en bank eller låntagare tar desto högre ränta vill de ha. När banken eller låntagaren tar en risk betyder det att de lånar ut pengar till någon som de inte är helt säkra på kommer lyckas med sin idé, de är alltså inte helt säkra på att de ska få tillbaka de pengar som de lånar. Ju mer osäkra banken är på affärsidén och ju mer pengar banken lånar ut desto högre risk tar de när de lånar ut pengarna. Som en försäkring att banken i alla fall ska få lite pengar och inte förlora vartenda öre de lånat ut tar de en högre ränta så de i alla fall får in pengar genom räntan.
B. De "tunga resurserna" när man ska starta ett gym är lokalen och maskinutrusting. Alltså är de "tunga resurserna" saker företaget måste ha för att kunna starta företaget men som ofta är väldigt dyra. De "tunga resurserna" tillhör alltså ofta investeringarna. I t.ex. ett raftingföretag är det de fullt utrustade båtarna som är det "tunga kapitalet".
C. Form fitness ägare Christian lyckas undvika de "tunga resurserna" genom att få igenom bra affärsuppgörelser med sin leverantörer. När det gällde lokalen lyckades Christian få igenom ett avtal med sin hyresvärd där de får hyra lokalen. De fyra första månaderna slapp de betala vilket kan vara skönt för ett nystartat företag har ofta inte så mycket inkomster i början och den femte månaden fick de betala en lite lägre hyra än vad lokalen egentligen var värd men allt eftersom höjdes hyran lite i taget tills den till sist låg på normal nivå. Christian kunde nog inte fått ett bättre avtal med sin hyresvärd för i början får de nog inte så mycket kunder och inkomster så det var bra att hyran var så låg då men i och med att tiden går etablerar sig Form Fitness allt mer och kunderna blev fler och fler och inkomsterna högre och högre. Så under tiden som går har de alltså möjlighet att betala högre och högre hyra och till sist har de tillräckligt höga inkomster för att betala en normal hyra.
När det sedan gäller maskinutrustningen fick de leasa (hyra) denna och då betalningen blev mer utspridd kunde de använda företagets vinst för att betala hyran. Innan företaget startat var de ju tvunga att använda sina egna pengar eller lånade pengar och då det var så mycket pengar som skulle behövas läggas ner hade låntagaren eller de själva tagit en oerhörd risk att förlora vartenda öre.
D. Med "köp-loss-leasing" menar Christian att de först leasar (hyr) maskinutrustningen tills företaget har tjänat så mycket pengar att de kan köpa loss maskinutrustingen från leverantören och istället äga den själv. Alltså kan "köp-loss-leasing" jämföras med avbetalning (istället för att betala allt på en gång betalar man en mindre summa varje månad tills varans pris har uppnåtts).
E. Leasing är nästan samma sak som hyra och detta gör ju att visserligen behöver du ofta inte betala en stor summa innan ditt företag startat men du blir ju tvungen att regelbundet betala hyran vilket kan bli en ganska stor utgift beroende på hur hög hyra du har kommit överens om med din leverantör (leasinggivare). Den här regelbundna utgiften hade du sluppit om du köpt det du ville ha direkt istället och då blivit ägare av det.
F. Ja, jag tycker att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov väldigt bra. Deras investeringar var ju väldigt dyra så de förstod snabbt att de skulle bli svårt att låna pengar och om en låntagare ändå skulle gå med på det skulle de ta en stor ränta vilket skulle bli ännu dyrare för Form Fitness. Istället har de lyckats jämna ut sina utgifter i takt med att inkomsterna kommer. Men risken med detta är att de är ju beroende av att få tillräckligt höga inkomster. Om det inte kommer tillräckligt många kunder varje månad kan de inte betala hyran och företaget riskerar att gå i konkurs.
Hyra eller anställa?
A. Anställa egen säljare:
16 000 x 0,44= 7040 kr (arbetsgivaravgifter på 44%)
Total personalkostnad per månad: 16 000 + 7040=23 040 kr
Total personalkostnad under sex månader: 23 040 x 6= 138 240 kr
Hyra säljare från ett bemanningsföretag:
Total personalkostnad per månad: 28 000 kr
Total personalkostnad under sex månader: 28 000 x 6= 168 000 kr
B. Det blir billigare för företaget att anställa en egen säljare då det skulle kosta dem 138 240 kr under ett halvår medan att hyra peronal från ett bemanningsföretag skulle kosta 168 000 kr. Företaget skulle tjäna 29 760 kr under det här halvåret om de anställde egen personal.
C. Man brukar hyra personal från bemanningsföretag när ens företag behöver extrapersonal under en kort period t.ex. om ett cateringföretag har en stor beställning och behöver extra serveringspersonal eller kockar under bjudningen. Det som är bra med hyrd personal är att det är lätt att få tag i kvalificerad personal snabbt och man kan sen "sparka" dem utan en större anledning. För om företaget istället skulle anställa egen personal skulle det kunna bli svårt att sparka dem då man måste ha en väldigt bra anledning för att sparka en anställd (det ska antingen vara arbetsbrist, det ska inte finnas något den anställda kan arbeta med, eller starka personliga skäl, t.ex. missbruk eller liknande). En annan sak som är bra med bemanningsföretag är att om det är svårt att hitta egen personal kan man alltid vända sig till dem och oftast hitta någon som kan jobba åt en.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)