Repetera
1. På "Skatte- och avgiftsanmälan", som är den blankett företaget ska fylla i när de registrerar sig hos skatteverket, ska det stå:
Sökarens namn
Vilken juridisk företagsform företaget har och vilken address det har
Vad företaget ska syssla med, vilken affärsidé de har, m.m.
Antal anställda och hur mycket lön de betalar ut sammanlagt
m.m.
2. Att ett företag har en F-skattsedel betyder att de har rätt att ta betalt av sina kunder. Utan den kan kunderna inte vara säkra på att företaget de köper av inte jobbar svart, alltså inte betalar skatt.
3. I en skattedeklaration skattas moms, arbetsgivaravgifter, skattebetalningar, F-skatt m.m.
4. Skattedeklarationen ska lämnas en gång varje månad.
5. Den vanligaste procentuella momspålägegt är 25 % men på t.ex. livsmedel brukar den ligga på 12 % och på böcker, konsterter, resor, bio, m.m. 6 %.
6. P.g.a momsen blir ju varan eller tjänstens pris större då företaget lägger på momsen efter de satt ut sitt pris. T.ex. om ett företag säljer en tröja för 100 kr kommer den att kosta 125 kr när man köper den då momsen (i det här fallet 25 %) måste läggas på.
7. T.ex. är legitimerad sjukvård (sjukvård som verkligen behövs, t.ex. gäller inte detta massage om du har lite ont i nacken), tandvård, äldreomsorg, barnomsorg, motionsträning, försäkringar, m.m momsbefriade. Även vid transporter och utlandsresor inom EU slipper du betala moms.
8. För företaget kostar det ju inget att lägga på moms och de tjänar inget på det så pengarna går direkt till skatteverket.
9. För att beräkna ett företags moms tar man skillanden mellan dess utgående moms och dess ingående moms. Alltså momsen de får betala när de köper in saker och momsen de lägger på när de säljer saker.
10. Den ska redovisas senast den tolfte varje månad.
11. För personalen ska företaget betala in personalskatt och arbetsgivaravgifter till skatteverket.
12. Skatteavdraget beräknas genom en speciell tabell som skatteverket har där det står hur stort skatteavdraget ska bli jämfört med lönen.
13. De brukar ligga på ca. 33 % så företaget räknar ut hur mycket 33 % av lönen är.
14. Två skatter som en enskild näringsidkare betalar med F-skatten är inkomstskatt på nettointäkt och sociala avgifter på nettointäkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Alla privatpersoner har ett skattekonto hos skatteverket.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. FEL. T.ex. är legitemerad sjukvård, tandvård m.m. inte momsbelagda.
G. FEL. 25% momspålägg motsvaras av 20% momsavdrag alltså att om du köper en tröja för 125 kr (om har momsen 25%)är 20 % av det priset moms (25 kr).
H. RÄTT
I. FEL. Ett företags utgående moms är den moms företaget betalar vid försäljning(försäljningsmoms). Vid inköp betalar företaget inköpsmoms (ingående moms).
J. RÄTT
K. FEL. Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna.
L. RÄTT
M. FEL. Sociala avgifter på nettointäkt ingår i F-skatten.
söndag 12 oktober 2008
lördag 11 oktober 2008
VG uppgifter fristående
6:10 Värdeminskning
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
söndag 5 oktober 2008
Resultat och budget
Repetera
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
11. Den visar skillnaden mellan de pengar företaget fått in (inbetalningar)och betalat ut (utbetalningar). Man räknar bara med reella medel, alltså kontanter och pengar på banken. Här kan man få antingen likviditetsöverskott (pengar över) eller likviditetsunderskott (skulder).
12. Man ställer upp en likviditetsbudget genom att först räkna ihop ett företags inbetalningar under en viss period t.ex. ett år. Sedan räknar man ihop utbetalningarna under samma period. Sedan räknar man ut skillnaden mellan dem.
13. I likviditetsbudgeten kollar man på inbetalningar och utbetalningar och i resultatbudgeten kollar man på intäkter och kostnader. T.ex. är en värdeminskning av en maskin en kostnad men det är inget utbetalning för företaget betalar ju inte ut pengar för maskinen utan får bara mindre pengar för den om de skulle sälja den. Medan en betalning av ett lån (amortering) är en utbetalning och ingen kostnad då man inte förbrukar resursen. Ett lån räknas som en inbetalning och inte en intäkt eftersom företaget har ju inte sålt eller gjort något åt banken. Alltså är det skillnad mellan inbetalningar och intäkter och mellan utbetalningar och kostnader. P.g.a. detta är det alltså skillnad mellan likviditetsbudgeten och resultatbudgeten.
14.
Se till så dina kunder betalar för de varor eller tjänster de köpt när kredittiden gått.
Försök få större kunder som har stora beställningar att betala lite tidigare eller i förskott eftersom de kommer kosta företaget en massa pengar att ordna beställningen.
Försöka se till så de kan betala sina leverantörer lite senare istället för direkt när de får varorna alltså få förlängd kredittid hos dem.
Se till så varorna på lagret säljs. De varorna är ju värda pengar men när de står ute i lagret kan pengarna inte användas. Så man säljer dem för att "få ut pengarna".
Företaget kan få en hög inbetalning genom att sälja sina maskiner och sedan leasar dem maskinerna av dem de sålde maskinerna till. De får alltså en hög summa pengar i utbyte mot att betala ut en liten summa pengar under en längre tidsperiod.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)