Har äntligen lyckats fixa den perfekta julklappen till mamma och jag fick den helt gratis! Tack vare den underbara hemsidan:
http://skyltmax.se
Gick in på http://skyltmax.se/skyltar/dörrskyltar och beställde skylten och tack vare att jag bloggar om det får jag den helt gratis!! :D
onsdag 17 december 2008
lördag 29 november 2008
söndag 16 november 2008
Marknadsföring
Repetera
1. De fyra P:na står för Pris, Påverkan, Plats och Produkt.
2. Eftersom personalen kan påverka om och hur mycket en kund köper. Om personalen t.ex. är duktiga på att sälja och övertyga kunden om att de måste ju ha ett par byxor som matchar med tröjan de tänkt köpa tjänar företaget mer pengar.
3.
Pris: Har varan ett lågt eller högt pris? Ett lågt pris kan göra att kunderna hellre handlar hos det företaget då de tjänar pengar på det.
Påverkan: Människor är väldigt lättpåverkade vare sig vi vill eller inte. T.ex. kan man påverka kunderna genom att göra reklam för sig själva och sina produkter på TV, tidningar, internet m.m. Människorna kommer då komma ihåg och känna igen företaget och produkten och det är större chans att de köper den då. Även personliga kontakter kan påverka kunden då det kan ge en positiv bild av företaget och få kunden att tro att företaget bryr sig om en.
Plats: Om ens företag ligger lättillgängligt och nära där folk gör det mesta av sitt handlande är det större chans att kunderna kommer dit än om företaget t.ex. ligger någonstans mitt i skogen. Dessutom blir det lättare för varorna att komma fram om företaget ligger lättillgängligt.
Produkt: Ju bättre och känd produkten är desto fler kommer köpa den. Här kan både kärnprodukt, kringprodukt som kringprodukt påverka varför kunderna väljer att köpa just den här varan.
4. Produkten kan vara ett långsiktigt konkurrensmedel för om kunden är nöjd med produkten och företaget inte byter ut sina varor är det stor chans att de fortsätter handla hos det företaget om. Alltså väljer kunderna det företaget framför andra även långt in i framtiden.
5. Samtidigt kan produkten vara ett kortsiktigt konkurrensmedel. Företagen kan t.ex. bli tvungen att byta ut sina varor och börja sälja sina varor och då har de inte längre kvar den produkten som gjorde de bättre än konkurenterna.
6. En produkt är det du säljer till kunden och det kan vara både en tjänst och en vara. T.ex. när du köper en TV kan en heminstallation ingå i priset. Alltså är produkten en vara i form av en TV och en tjänst i form av heminstallation.
7. Penetrationsprissättning är när företaget väljer att ha ett lågt pris på sina produkter nrä de går in på marknaden. Detta gör de för att få en mjukstart och få så mycket kunder som möjligt i början. Motsatsen kallas skumningsprissättning och då har man ett högt pris på sin vara när man lanserar den för att så fort som möjligt få in de pengar de lagt ner på den.
8. Platsen är särskilt viktig för företag som säljer dagligvaror. De säljer ju en massa varor och har en massa kunder det är därför viktigt att deras varor lätt kna komma fram och att kunderna lätt hittar och kommer dit.
9. Fransching är när en människa kommer på en affärsidé men istället för att själv starta ett företag låter den någon annan använda ens affärsidé och starta ett företag mot en avgift (licensavgift) till dig som kommit på idén.
10. Konkurrensmedlet påverkan kan vara extra viktigt när det gäller en produkt som många företag säljer t.ex. kläder. Här gäller det genom reklam och bra säljare försöka påverka kunden så de tror att just det företagets kläder är snyggare och bättre än de andras.
11. AIDA(S) står för:
Attention: Kunden blir uppmärksam på att ett företag har en vara. T.ex. en snygg tröja.
Interest: Sedan bli kunden intresserad av varan, alltså kunden anser att den skulle kunna tillfredställa något av dess behov. T.ex. tycker de att den tröjan skulle kunna uppfylla dess behov av att slippa frysa.
Desire: Kunden önskar att köpa t.ex. tröjan.
Action: Kunden går och köper t.ex. tröjan.
Satisfaction: Om kunden är nöjd och tillfredställd med sin produkt finns det en chans att de kommer tillbaka till företaget och köper fler produkter.
12. Det är ett sätt att sammanfatta köpprocessen och det hjälper företaget att se var de måste satsa. I vilket av dessa steg förlorar de kunder? Om kunden t.ex. inte ens uppmärksammar (Attention) företagets varor måste de kanske satsa mer på reklam och liknande.
13. Det är olika kanaler som man kan föra över budskap med. T.ex. tidningar, TV, Internet m. fl.
14. Traditonell reklam är bäst på att skapa uppmärksamhet (Attention).
15. Webben är bra på att göra det lätt för kunden att kunna veta mer om företaget och dess produkter när de väl har lte intresse (Interest).
16. Personlig försäljning är bra vid de sista stegen i köpprocessen. Att få kunden att vilja köpa produkten (Desire) och sedan köpa den (Action).
17. Direkt reklam är bra om man redan har kunder som man vet är intresserade av företagets produkter. Man kan då ringa eller maila dem när de t.ex. kommer en ny vara. Detta förbättrar mest steget Satisfaction i köpprocessen. Företaget försöker alltså få tidigare kunder att köpa hos dem igen.
18. Public Relations är när företag får "gratis reklam" genom att t.ex. vara med i artiklar, när de omnämns av på TV, m.m. Saker som får människor att höra talas om företaget och som får det att verka som ett bra företag.
19. Ett företag sponsrar ofta ideella föreningar, alltså ger dem pengar eller liknande. På detta tjänar inte företaget några pengar direkt men det ger en bra bild till konsumenterna att destöder t.ex. den lokala idtrottsklubben. Om konsumenterna har en bra bild av företaget är det stor chans att väljer att handla där. T.ex. ICA satsar mycket på sponsring.
20. Det är blandningen av konkurrensmedlena. Beroende på vilket sorts företag de är ska de satsa olika mycket på de olika konkurrensmedlena.
21. Vid relationsmarknadsföring är det kunden som är i fokus och företaget försöker hitta produkter som passar dem.
22. I massmarknadsföring ser man kunderna som en "klump". Man riktar sig till alla samtidigt. Vid relationsmarknadsföring tittar man istället på var kund för sig.
23. Därför då finns det stor chans att de handlar hos företaget igen. Företgaet får då behålla kunden vilket är bra då det kostar 5-6 gånger mer att skaffa en ny kund.
24. Att man gör något som är lite ovanligt och ibland konstig i sin reklam för att väcka uppmärksamhet.
Rätt eller Fel
A. RÄTT
B. FEL. De fyra P:na är Pris, Påverkan, Produkt och Plats.
C. RÄTT
D. RÄTT
E. FEL. Den kan användas även på kortsiktiga aktiviteter.
F. RÄTT. Produkten kan också vara varor och tjänster samtidigt.
G. RÄTT
H. RÄTT
I. FEL. Penetrationsprissättning betyder att man börjar med ett lågt pris.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Intensiv distribution gäller för bl.a. dagligvaror och liknande som måste ut ibland flera gånger om dagen. T.ex. mjölk.
M. RÄTT
N. FEL. En Agent Säljer flera produkter.
O. RÄTT
P. RÄTT
Q. FEL. Den står för Attention (uppmärksamhet).
R. RÄTT. Står för Satisfaction(tillfredställelse).
S. RÄTT
T. RÄTT
U. RÄTT
V. FEL. Den används mest vi försäljning av tjänster men börjar allt mer spridas till även varuförsäljningen.
X. FEL. Kostnaden att skaffa en ny kund är ofta 5-6 gånger större än att behålla en gammal.
1. De fyra P:na står för Pris, Påverkan, Plats och Produkt.
2. Eftersom personalen kan påverka om och hur mycket en kund köper. Om personalen t.ex. är duktiga på att sälja och övertyga kunden om att de måste ju ha ett par byxor som matchar med tröjan de tänkt köpa tjänar företaget mer pengar.
3.
Pris: Har varan ett lågt eller högt pris? Ett lågt pris kan göra att kunderna hellre handlar hos det företaget då de tjänar pengar på det.
Påverkan: Människor är väldigt lättpåverkade vare sig vi vill eller inte. T.ex. kan man påverka kunderna genom att göra reklam för sig själva och sina produkter på TV, tidningar, internet m.m. Människorna kommer då komma ihåg och känna igen företaget och produkten och det är större chans att de köper den då. Även personliga kontakter kan påverka kunden då det kan ge en positiv bild av företaget och få kunden att tro att företaget bryr sig om en.
Plats: Om ens företag ligger lättillgängligt och nära där folk gör det mesta av sitt handlande är det större chans att kunderna kommer dit än om företaget t.ex. ligger någonstans mitt i skogen. Dessutom blir det lättare för varorna att komma fram om företaget ligger lättillgängligt.
Produkt: Ju bättre och känd produkten är desto fler kommer köpa den. Här kan både kärnprodukt, kringprodukt som kringprodukt påverka varför kunderna väljer att köpa just den här varan.
4. Produkten kan vara ett långsiktigt konkurrensmedel för om kunden är nöjd med produkten och företaget inte byter ut sina varor är det stor chans att de fortsätter handla hos det företaget om. Alltså väljer kunderna det företaget framför andra även långt in i framtiden.
5. Samtidigt kan produkten vara ett kortsiktigt konkurrensmedel. Företagen kan t.ex. bli tvungen att byta ut sina varor och börja sälja sina varor och då har de inte längre kvar den produkten som gjorde de bättre än konkurenterna.
6. En produkt är det du säljer till kunden och det kan vara både en tjänst och en vara. T.ex. när du köper en TV kan en heminstallation ingå i priset. Alltså är produkten en vara i form av en TV och en tjänst i form av heminstallation.
7. Penetrationsprissättning är när företaget väljer att ha ett lågt pris på sina produkter nrä de går in på marknaden. Detta gör de för att få en mjukstart och få så mycket kunder som möjligt i början. Motsatsen kallas skumningsprissättning och då har man ett högt pris på sin vara när man lanserar den för att så fort som möjligt få in de pengar de lagt ner på den.
8. Platsen är särskilt viktig för företag som säljer dagligvaror. De säljer ju en massa varor och har en massa kunder det är därför viktigt att deras varor lätt kna komma fram och att kunderna lätt hittar och kommer dit.
9. Fransching är när en människa kommer på en affärsidé men istället för att själv starta ett företag låter den någon annan använda ens affärsidé och starta ett företag mot en avgift (licensavgift) till dig som kommit på idén.
10. Konkurrensmedlet påverkan kan vara extra viktigt när det gäller en produkt som många företag säljer t.ex. kläder. Här gäller det genom reklam och bra säljare försöka påverka kunden så de tror att just det företagets kläder är snyggare och bättre än de andras.
11. AIDA(S) står för:
Attention: Kunden blir uppmärksam på att ett företag har en vara. T.ex. en snygg tröja.
Interest: Sedan bli kunden intresserad av varan, alltså kunden anser att den skulle kunna tillfredställa något av dess behov. T.ex. tycker de att den tröjan skulle kunna uppfylla dess behov av att slippa frysa.
Desire: Kunden önskar att köpa t.ex. tröjan.
Action: Kunden går och köper t.ex. tröjan.
Satisfaction: Om kunden är nöjd och tillfredställd med sin produkt finns det en chans att de kommer tillbaka till företaget och köper fler produkter.
12. Det är ett sätt att sammanfatta köpprocessen och det hjälper företaget att se var de måste satsa. I vilket av dessa steg förlorar de kunder? Om kunden t.ex. inte ens uppmärksammar (Attention) företagets varor måste de kanske satsa mer på reklam och liknande.
13. Det är olika kanaler som man kan föra över budskap med. T.ex. tidningar, TV, Internet m. fl.
14. Traditonell reklam är bäst på att skapa uppmärksamhet (Attention).
15. Webben är bra på att göra det lätt för kunden att kunna veta mer om företaget och dess produkter när de väl har lte intresse (Interest).
16. Personlig försäljning är bra vid de sista stegen i köpprocessen. Att få kunden att vilja köpa produkten (Desire) och sedan köpa den (Action).
17. Direkt reklam är bra om man redan har kunder som man vet är intresserade av företagets produkter. Man kan då ringa eller maila dem när de t.ex. kommer en ny vara. Detta förbättrar mest steget Satisfaction i köpprocessen. Företaget försöker alltså få tidigare kunder att köpa hos dem igen.
18. Public Relations är när företag får "gratis reklam" genom att t.ex. vara med i artiklar, när de omnämns av på TV, m.m. Saker som får människor att höra talas om företaget och som får det att verka som ett bra företag.
19. Ett företag sponsrar ofta ideella föreningar, alltså ger dem pengar eller liknande. På detta tjänar inte företaget några pengar direkt men det ger en bra bild till konsumenterna att destöder t.ex. den lokala idtrottsklubben. Om konsumenterna har en bra bild av företaget är det stor chans att väljer att handla där. T.ex. ICA satsar mycket på sponsring.
20. Det är blandningen av konkurrensmedlena. Beroende på vilket sorts företag de är ska de satsa olika mycket på de olika konkurrensmedlena.
21. Vid relationsmarknadsföring är det kunden som är i fokus och företaget försöker hitta produkter som passar dem.
22. I massmarknadsföring ser man kunderna som en "klump". Man riktar sig till alla samtidigt. Vid relationsmarknadsföring tittar man istället på var kund för sig.
23. Därför då finns det stor chans att de handlar hos företaget igen. Företgaet får då behålla kunden vilket är bra då det kostar 5-6 gånger mer att skaffa en ny kund.
24. Att man gör något som är lite ovanligt och ibland konstig i sin reklam för att väcka uppmärksamhet.
Rätt eller Fel
A. RÄTT
B. FEL. De fyra P:na är Pris, Påverkan, Produkt och Plats.
C. RÄTT
D. RÄTT
E. FEL. Den kan användas även på kortsiktiga aktiviteter.
F. RÄTT. Produkten kan också vara varor och tjänster samtidigt.
G. RÄTT
H. RÄTT
I. FEL. Penetrationsprissättning betyder att man börjar med ett lågt pris.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Intensiv distribution gäller för bl.a. dagligvaror och liknande som måste ut ibland flera gånger om dagen. T.ex. mjölk.
M. RÄTT
N. FEL. En Agent Säljer flera produkter.
O. RÄTT
P. RÄTT
Q. FEL. Den står för Attention (uppmärksamhet).
R. RÄTT. Står för Satisfaction(tillfredställelse).
S. RÄTT
T. RÄTT
U. RÄTT
V. FEL. Den används mest vi försäljning av tjänster men börjar allt mer spridas till även varuförsäljningen.
X. FEL. Kostnaden att skaffa en ny kund är ofta 5-6 gånger större än att behålla en gammal.
söndag 12 oktober 2008
Skatter och avgifter
Repetera
1. På "Skatte- och avgiftsanmälan", som är den blankett företaget ska fylla i när de registrerar sig hos skatteverket, ska det stå:
Sökarens namn
Vilken juridisk företagsform företaget har och vilken address det har
Vad företaget ska syssla med, vilken affärsidé de har, m.m.
Antal anställda och hur mycket lön de betalar ut sammanlagt
m.m.
2. Att ett företag har en F-skattsedel betyder att de har rätt att ta betalt av sina kunder. Utan den kan kunderna inte vara säkra på att företaget de köper av inte jobbar svart, alltså inte betalar skatt.
3. I en skattedeklaration skattas moms, arbetsgivaravgifter, skattebetalningar, F-skatt m.m.
4. Skattedeklarationen ska lämnas en gång varje månad.
5. Den vanligaste procentuella momspålägegt är 25 % men på t.ex. livsmedel brukar den ligga på 12 % och på böcker, konsterter, resor, bio, m.m. 6 %.
6. P.g.a momsen blir ju varan eller tjänstens pris större då företaget lägger på momsen efter de satt ut sitt pris. T.ex. om ett företag säljer en tröja för 100 kr kommer den att kosta 125 kr när man köper den då momsen (i det här fallet 25 %) måste läggas på.
7. T.ex. är legitimerad sjukvård (sjukvård som verkligen behövs, t.ex. gäller inte detta massage om du har lite ont i nacken), tandvård, äldreomsorg, barnomsorg, motionsträning, försäkringar, m.m momsbefriade. Även vid transporter och utlandsresor inom EU slipper du betala moms.
8. För företaget kostar det ju inget att lägga på moms och de tjänar inget på det så pengarna går direkt till skatteverket.
9. För att beräkna ett företags moms tar man skillanden mellan dess utgående moms och dess ingående moms. Alltså momsen de får betala när de köper in saker och momsen de lägger på när de säljer saker.
10. Den ska redovisas senast den tolfte varje månad.
11. För personalen ska företaget betala in personalskatt och arbetsgivaravgifter till skatteverket.
12. Skatteavdraget beräknas genom en speciell tabell som skatteverket har där det står hur stort skatteavdraget ska bli jämfört med lönen.
13. De brukar ligga på ca. 33 % så företaget räknar ut hur mycket 33 % av lönen är.
14. Två skatter som en enskild näringsidkare betalar med F-skatten är inkomstskatt på nettointäkt och sociala avgifter på nettointäkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Alla privatpersoner har ett skattekonto hos skatteverket.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. FEL. T.ex. är legitemerad sjukvård, tandvård m.m. inte momsbelagda.
G. FEL. 25% momspålägg motsvaras av 20% momsavdrag alltså att om du köper en tröja för 125 kr (om har momsen 25%)är 20 % av det priset moms (25 kr).
H. RÄTT
I. FEL. Ett företags utgående moms är den moms företaget betalar vid försäljning(försäljningsmoms). Vid inköp betalar företaget inköpsmoms (ingående moms).
J. RÄTT
K. FEL. Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna.
L. RÄTT
M. FEL. Sociala avgifter på nettointäkt ingår i F-skatten.
1. På "Skatte- och avgiftsanmälan", som är den blankett företaget ska fylla i när de registrerar sig hos skatteverket, ska det stå:
Sökarens namn
Vilken juridisk företagsform företaget har och vilken address det har
Vad företaget ska syssla med, vilken affärsidé de har, m.m.
Antal anställda och hur mycket lön de betalar ut sammanlagt
m.m.
2. Att ett företag har en F-skattsedel betyder att de har rätt att ta betalt av sina kunder. Utan den kan kunderna inte vara säkra på att företaget de köper av inte jobbar svart, alltså inte betalar skatt.
3. I en skattedeklaration skattas moms, arbetsgivaravgifter, skattebetalningar, F-skatt m.m.
4. Skattedeklarationen ska lämnas en gång varje månad.
5. Den vanligaste procentuella momspålägegt är 25 % men på t.ex. livsmedel brukar den ligga på 12 % och på böcker, konsterter, resor, bio, m.m. 6 %.
6. P.g.a momsen blir ju varan eller tjänstens pris större då företaget lägger på momsen efter de satt ut sitt pris. T.ex. om ett företag säljer en tröja för 100 kr kommer den att kosta 125 kr när man köper den då momsen (i det här fallet 25 %) måste läggas på.
7. T.ex. är legitimerad sjukvård (sjukvård som verkligen behövs, t.ex. gäller inte detta massage om du har lite ont i nacken), tandvård, äldreomsorg, barnomsorg, motionsträning, försäkringar, m.m momsbefriade. Även vid transporter och utlandsresor inom EU slipper du betala moms.
8. För företaget kostar det ju inget att lägga på moms och de tjänar inget på det så pengarna går direkt till skatteverket.
9. För att beräkna ett företags moms tar man skillanden mellan dess utgående moms och dess ingående moms. Alltså momsen de får betala när de köper in saker och momsen de lägger på när de säljer saker.
10. Den ska redovisas senast den tolfte varje månad.
11. För personalen ska företaget betala in personalskatt och arbetsgivaravgifter till skatteverket.
12. Skatteavdraget beräknas genom en speciell tabell som skatteverket har där det står hur stort skatteavdraget ska bli jämfört med lönen.
13. De brukar ligga på ca. 33 % så företaget räknar ut hur mycket 33 % av lönen är.
14. Två skatter som en enskild näringsidkare betalar med F-skatten är inkomstskatt på nettointäkt och sociala avgifter på nettointäkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Alla privatpersoner har ett skattekonto hos skatteverket.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. FEL. T.ex. är legitemerad sjukvård, tandvård m.m. inte momsbelagda.
G. FEL. 25% momspålägg motsvaras av 20% momsavdrag alltså att om du köper en tröja för 125 kr (om har momsen 25%)är 20 % av det priset moms (25 kr).
H. RÄTT
I. FEL. Ett företags utgående moms är den moms företaget betalar vid försäljning(försäljningsmoms). Vid inköp betalar företaget inköpsmoms (ingående moms).
J. RÄTT
K. FEL. Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna.
L. RÄTT
M. FEL. Sociala avgifter på nettointäkt ingår i F-skatten.
lördag 11 oktober 2008
VG uppgifter fristående
6:10 Värdeminskning
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
söndag 5 oktober 2008
Resultat och budget
Repetera
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
11. Den visar skillnaden mellan de pengar företaget fått in (inbetalningar)och betalat ut (utbetalningar). Man räknar bara med reella medel, alltså kontanter och pengar på banken. Här kan man få antingen likviditetsöverskott (pengar över) eller likviditetsunderskott (skulder).
12. Man ställer upp en likviditetsbudget genom att först räkna ihop ett företags inbetalningar under en viss period t.ex. ett år. Sedan räknar man ihop utbetalningarna under samma period. Sedan räknar man ut skillnaden mellan dem.
13. I likviditetsbudgeten kollar man på inbetalningar och utbetalningar och i resultatbudgeten kollar man på intäkter och kostnader. T.ex. är en värdeminskning av en maskin en kostnad men det är inget utbetalning för företaget betalar ju inte ut pengar för maskinen utan får bara mindre pengar för den om de skulle sälja den. Medan en betalning av ett lån (amortering) är en utbetalning och ingen kostnad då man inte förbrukar resursen. Ett lån räknas som en inbetalning och inte en intäkt eftersom företaget har ju inte sålt eller gjort något åt banken. Alltså är det skillnad mellan inbetalningar och intäkter och mellan utbetalningar och kostnader. P.g.a. detta är det alltså skillnad mellan likviditetsbudgeten och resultatbudgeten.
14.
Se till så dina kunder betalar för de varor eller tjänster de köpt när kredittiden gått.
Försök få större kunder som har stora beställningar att betala lite tidigare eller i förskott eftersom de kommer kosta företaget en massa pengar att ordna beställningen.
Försöka se till så de kan betala sina leverantörer lite senare istället för direkt när de får varorna alltså få förlängd kredittid hos dem.
Se till så varorna på lagret säljs. De varorna är ju värda pengar men när de står ute i lagret kan pengarna inte användas. Så man säljer dem för att "få ut pengarna".
Företaget kan få en hög inbetalning genom att sälja sina maskiner och sedan leasar dem maskinerna av dem de sålde maskinerna till. De får alltså en hög summa pengar i utbyte mot att betala ut en liten summa pengar under en längre tidsperiod.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
tisdag 30 september 2008
VG uppgifter fristående
Form Fitness kapitalbehov
A. Ju högre risk en bank eller låntagare tar desto högre ränta vill de ha. När banken eller låntagaren tar en risk betyder det att de lånar ut pengar till någon som de inte är helt säkra på kommer lyckas med sin idé, de är alltså inte helt säkra på att de ska få tillbaka de pengar som de lånar. Ju mer osäkra banken är på affärsidén och ju mer pengar banken lånar ut desto högre risk tar de när de lånar ut pengarna. Som en försäkring att banken i alla fall ska få lite pengar och inte förlora vartenda öre de lånat ut tar de en högre ränta så de i alla fall får in pengar genom räntan.
B. De "tunga resurserna" när man ska starta ett gym är lokalen och maskinutrusting. Alltså är de "tunga resurserna" saker företaget måste ha för att kunna starta företaget men som ofta är väldigt dyra. De "tunga resurserna" tillhör alltså ofta investeringarna. I t.ex. ett raftingföretag är det de fullt utrustade båtarna som är det "tunga kapitalet".
C. Form fitness ägare Christian lyckas undvika de "tunga resurserna" genom att få igenom bra affärsuppgörelser med sin leverantörer. När det gällde lokalen lyckades Christian få igenom ett avtal med sin hyresvärd där de får hyra lokalen. De fyra första månaderna slapp de betala vilket kan vara skönt för ett nystartat företag har ofta inte så mycket inkomster i början och den femte månaden fick de betala en lite lägre hyra än vad lokalen egentligen var värd men allt eftersom höjdes hyran lite i taget tills den till sist låg på normal nivå. Christian kunde nog inte fått ett bättre avtal med sin hyresvärd för i början får de nog inte så mycket kunder och inkomster så det var bra att hyran var så låg då men i och med att tiden går etablerar sig Form Fitness allt mer och kunderna blev fler och fler och inkomsterna högre och högre. Så under tiden som går har de alltså möjlighet att betala högre och högre hyra och till sist har de tillräckligt höga inkomster för att betala en normal hyra.
När det sedan gäller maskinutrustningen fick de leasa (hyra) denna och då betalningen blev mer utspridd kunde de använda företagets vinst för att betala hyran. Innan företaget startat var de ju tvunga att använda sina egna pengar eller lånade pengar och då det var så mycket pengar som skulle behövas läggas ner hade låntagaren eller de själva tagit en oerhörd risk att förlora vartenda öre.
D. Med "köp-loss-leasing" menar Christian att de först leasar (hyr) maskinutrustningen tills företaget har tjänat så mycket pengar att de kan köpa loss maskinutrustingen från leverantören och istället äga den själv. Alltså kan "köp-loss-leasing" jämföras med avbetalning (istället för att betala allt på en gång betalar man en mindre summa varje månad tills varans pris har uppnåtts).
E. Leasing är nästan samma sak som hyra och detta gör ju att visserligen behöver du ofta inte betala en stor summa innan ditt företag startat men du blir ju tvungen att regelbundet betala hyran vilket kan bli en ganska stor utgift beroende på hur hög hyra du har kommit överens om med din leverantör (leasinggivare). Den här regelbundna utgiften hade du sluppit om du köpt det du ville ha direkt istället och då blivit ägare av det.
F. Ja, jag tycker att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov väldigt bra. Deras investeringar var ju väldigt dyra så de förstod snabbt att de skulle bli svårt att låna pengar och om en låntagare ändå skulle gå med på det skulle de ta en stor ränta vilket skulle bli ännu dyrare för Form Fitness. Istället har de lyckats jämna ut sina utgifter i takt med att inkomsterna kommer. Men risken med detta är att de är ju beroende av att få tillräckligt höga inkomster. Om det inte kommer tillräckligt många kunder varje månad kan de inte betala hyran och företaget riskerar att gå i konkurs.
Hyra eller anställa?
A. Anställa egen säljare:
16 000 x 0,44= 7040 kr (arbetsgivaravgifter på 44%)
Total personalkostnad per månad: 16 000 + 7040=23 040 kr
Total personalkostnad under sex månader: 23 040 x 6= 138 240 kr
Hyra säljare från ett bemanningsföretag:
Total personalkostnad per månad: 28 000 kr
Total personalkostnad under sex månader: 28 000 x 6= 168 000 kr
B. Det blir billigare för företaget att anställa en egen säljare då det skulle kosta dem 138 240 kr under ett halvår medan att hyra peronal från ett bemanningsföretag skulle kosta 168 000 kr. Företaget skulle tjäna 29 760 kr under det här halvåret om de anställde egen personal.
C. Man brukar hyra personal från bemanningsföretag när ens företag behöver extrapersonal under en kort period t.ex. om ett cateringföretag har en stor beställning och behöver extra serveringspersonal eller kockar under bjudningen. Det som är bra med hyrd personal är att det är lätt att få tag i kvalificerad personal snabbt och man kan sen "sparka" dem utan en större anledning. För om företaget istället skulle anställa egen personal skulle det kunna bli svårt att sparka dem då man måste ha en väldigt bra anledning för att sparka en anställd (det ska antingen vara arbetsbrist, det ska inte finnas något den anställda kan arbeta med, eller starka personliga skäl, t.ex. missbruk eller liknande). En annan sak som är bra med bemanningsföretag är att om det är svårt att hitta egen personal kan man alltid vända sig till dem och oftast hitta någon som kan jobba åt en.
A. Ju högre risk en bank eller låntagare tar desto högre ränta vill de ha. När banken eller låntagaren tar en risk betyder det att de lånar ut pengar till någon som de inte är helt säkra på kommer lyckas med sin idé, de är alltså inte helt säkra på att de ska få tillbaka de pengar som de lånar. Ju mer osäkra banken är på affärsidén och ju mer pengar banken lånar ut desto högre risk tar de när de lånar ut pengarna. Som en försäkring att banken i alla fall ska få lite pengar och inte förlora vartenda öre de lånat ut tar de en högre ränta så de i alla fall får in pengar genom räntan.
B. De "tunga resurserna" när man ska starta ett gym är lokalen och maskinutrusting. Alltså är de "tunga resurserna" saker företaget måste ha för att kunna starta företaget men som ofta är väldigt dyra. De "tunga resurserna" tillhör alltså ofta investeringarna. I t.ex. ett raftingföretag är det de fullt utrustade båtarna som är det "tunga kapitalet".
C. Form fitness ägare Christian lyckas undvika de "tunga resurserna" genom att få igenom bra affärsuppgörelser med sin leverantörer. När det gällde lokalen lyckades Christian få igenom ett avtal med sin hyresvärd där de får hyra lokalen. De fyra första månaderna slapp de betala vilket kan vara skönt för ett nystartat företag har ofta inte så mycket inkomster i början och den femte månaden fick de betala en lite lägre hyra än vad lokalen egentligen var värd men allt eftersom höjdes hyran lite i taget tills den till sist låg på normal nivå. Christian kunde nog inte fått ett bättre avtal med sin hyresvärd för i början får de nog inte så mycket kunder och inkomster så det var bra att hyran var så låg då men i och med att tiden går etablerar sig Form Fitness allt mer och kunderna blev fler och fler och inkomsterna högre och högre. Så under tiden som går har de alltså möjlighet att betala högre och högre hyra och till sist har de tillräckligt höga inkomster för att betala en normal hyra.
När det sedan gäller maskinutrustningen fick de leasa (hyra) denna och då betalningen blev mer utspridd kunde de använda företagets vinst för att betala hyran. Innan företaget startat var de ju tvunga att använda sina egna pengar eller lånade pengar och då det var så mycket pengar som skulle behövas läggas ner hade låntagaren eller de själva tagit en oerhörd risk att förlora vartenda öre.
D. Med "köp-loss-leasing" menar Christian att de först leasar (hyr) maskinutrustningen tills företaget har tjänat så mycket pengar att de kan köpa loss maskinutrustingen från leverantören och istället äga den själv. Alltså kan "köp-loss-leasing" jämföras med avbetalning (istället för att betala allt på en gång betalar man en mindre summa varje månad tills varans pris har uppnåtts).
E. Leasing är nästan samma sak som hyra och detta gör ju att visserligen behöver du ofta inte betala en stor summa innan ditt företag startat men du blir ju tvungen att regelbundet betala hyran vilket kan bli en ganska stor utgift beroende på hur hög hyra du har kommit överens om med din leverantör (leasinggivare). Den här regelbundna utgiften hade du sluppit om du köpt det du ville ha direkt istället och då blivit ägare av det.
F. Ja, jag tycker att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov väldigt bra. Deras investeringar var ju väldigt dyra så de förstod snabbt att de skulle bli svårt att låna pengar och om en låntagare ändå skulle gå med på det skulle de ta en stor ränta vilket skulle bli ännu dyrare för Form Fitness. Istället har de lyckats jämna ut sina utgifter i takt med att inkomsterna kommer. Men risken med detta är att de är ju beroende av att få tillräckligt höga inkomster. Om det inte kommer tillräckligt många kunder varje månad kan de inte betala hyran och företaget riskerar att gå i konkurs.
Hyra eller anställa?
A. Anställa egen säljare:
16 000 x 0,44= 7040 kr (arbetsgivaravgifter på 44%)
Total personalkostnad per månad: 16 000 + 7040=23 040 kr
Total personalkostnad under sex månader: 23 040 x 6= 138 240 kr
Hyra säljare från ett bemanningsföretag:
Total personalkostnad per månad: 28 000 kr
Total personalkostnad under sex månader: 28 000 x 6= 168 000 kr
B. Det blir billigare för företaget att anställa en egen säljare då det skulle kosta dem 138 240 kr under ett halvår medan att hyra peronal från ett bemanningsföretag skulle kosta 168 000 kr. Företaget skulle tjäna 29 760 kr under det här halvåret om de anställde egen personal.
C. Man brukar hyra personal från bemanningsföretag när ens företag behöver extrapersonal under en kort period t.ex. om ett cateringföretag har en stor beställning och behöver extra serveringspersonal eller kockar under bjudningen. Det som är bra med hyrd personal är att det är lätt att få tag i kvalificerad personal snabbt och man kan sen "sparka" dem utan en större anledning. För om företaget istället skulle anställa egen personal skulle det kunna bli svårt att sparka dem då man måste ha en väldigt bra anledning för att sparka en anställd (det ska antingen vara arbetsbrist, det ska inte finnas något den anställda kan arbeta med, eller starka personliga skäl, t.ex. missbruk eller liknande). En annan sak som är bra med bemanningsföretag är att om det är svårt att hitta egen personal kan man alltid vända sig till dem och oftast hitta någon som kan jobba åt en.
söndag 28 september 2008
Resurser och kapital
Repetera
Material (varor som företagen förbrukar t.ex. pennor, hårspray, m.m.)
Personal
Investeringar(Sådant som ska hålla en längre tid t.ex. bilar, möbler m.m.)
3. I personalkostnaden måste man räkna med både den lön personalen får (utbetald lön+förmåner) och på de arbetsgivaravgifter (41-45% av lönen personalen får) man som företagare är skyldig att betala in till staten.
I investeringskapitalet ingår köp av lokal, möbler, maskiner, datorer, bilar m.m.
I rörelsekapitalet ingår inköp av material/varor, hyra för lokalen, löner, marknadsförningskostnader m.m.
6. Ett exempel i ett företags rörelsekapital är de löner företaget betalar ut till sina anställda.
Ett annat är den hyra företaget måste betala för sin lokal.7. De sju stegen i hur ett inköp går till är dessa:
9. För att finansiera sitt kapitalbehov kan man antingen använda sina egna pengar eller låna pengar från investerare eller banker.
Rätt eller fel
A. RÄTT
B. RÄTT. Ofta kan ett tjänsteföretag inte utföra sina tjänster om de inte har rätt material. Hur ska t.ex. en frisör klippa någons hår utan en sax?
C. FEL. Leasing är ungefär som att hyra något. Istället för att köpa t.ex. gymmaskiner och betala en jättestor summa pengar på en gång får man istället gymmaskinerna och betalar en mindre summa regelbundet under en tidsperiod företagaren och leverantören kommer överens om.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. RÄTT
G. FEL. Investeringar+Rörelsekapital=Totalt kapitalbehov
H. RÄTT. Rörelsekapitalet är de pengar du behöver för att driva ditt företag.
I. FEL. I en dagligvarubutik har de så höga inkomster hela tiden så de behöver inte ha så stort rörelsekapital medan i en fotoaffär har de inte lika stora inkomster och de får inte heller in inkomster hela tiden då folk inte har ett lika stort behov av att köpa saker i en fotoaffär som i en dagligvarubutik.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Inköpskalkyler gör man för att ta reda på vad som är dyrast när det gäller varuhandeln.
Detta gör företaget för att se om de kan ändra på något så det blir billigare.
M. RÄTT.
N. FEL. Leverantörsskulder är fakturor (räkningar) som företaget fått från en leverantör och
sen inte betalt.
O. RÄTT
P. FEL. Personer som satsar pengar i i nya företag är de som kallas riskkapitalister. De hjälper
även företagen att växa.
Q. RÄTT
- Först skickas en anbudsbegäran/offertförfrågan ut till alla leverantörer företaget kan tänka sig att köpa av. Anbudsbegäran/offertförfrågan måste tydligt förklara vad företaget vill ha så leverantören vet vad du vill veta.
- Sedan får företaget olika anbud från leverantörerna där leverantörerna förklarar vad de kan erbjuda och till vilket pris och då måste företaget göra en sammanställning av alla anbud så de kan jämföra och se vilken leverantör som har det bästa anbudet.
- När företaget sedan bestämt vilken leverantör de ska köpa av skickar de en beställning/order till dem.
- Efter att leverantören fått din beställning/order skickar de en orderbekräftelse så företaget kan kontrollera att allt stämmer (t.ex. kan det ha blivit något fel så det står att du ska få 1000 stolar trots att du beställt 10 st).
- I det här steget har varan levererats och med den kom en följesedel. Det företaget ska göra här är att kontrollera att leveransen är den samma som enligt följesedeln. Företaget ska också kolla om det är något fel på varorna de fått. Om de skulle vara något fel ska de reklamera detta till leverantören, alltså meddela om felet till leverantören.
- Företaget får nu en faktura och ska återigen noga kontrollera att allt stämmer.
- Efter att kontrollerat att fakturan stämde med det du fått är det dags att betala. Hur betalningen ska gå till bestämmer du tillsammans med leverantören (Betala allt på en gång? Avbetalning? m.m.).
9. För att finansiera sitt kapitalbehov kan man antingen använda sina egna pengar eller låna pengar från investerare eller banker.
Rätt eller fel
A. RÄTT
B. RÄTT. Ofta kan ett tjänsteföretag inte utföra sina tjänster om de inte har rätt material. Hur ska t.ex. en frisör klippa någons hår utan en sax?
C. FEL. Leasing är ungefär som att hyra något. Istället för att köpa t.ex. gymmaskiner och betala en jättestor summa pengar på en gång får man istället gymmaskinerna och betalar en mindre summa regelbundet under en tidsperiod företagaren och leverantören kommer överens om.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. RÄTT
G. FEL. Investeringar+Rörelsekapital=Totalt kapitalbehov
H. RÄTT. Rörelsekapitalet är de pengar du behöver för att driva ditt företag.
I. FEL. I en dagligvarubutik har de så höga inkomster hela tiden så de behöver inte ha så stort rörelsekapital medan i en fotoaffär har de inte lika stora inkomster och de får inte heller in inkomster hela tiden då folk inte har ett lika stort behov av att köpa saker i en fotoaffär som i en dagligvarubutik.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Inköpskalkyler gör man för att ta reda på vad som är dyrast när det gäller varuhandeln.
Detta gör företaget för att se om de kan ändra på något så det blir billigare.
M. RÄTT.
N. FEL. Leverantörsskulder är fakturor (räkningar) som företaget fått från en leverantör och
sen inte betalt.
O. RÄTT
P. FEL. Personer som satsar pengar i i nya företag är de som kallas riskkapitalister. De hjälper
även företagen att växa.
Q. RÄTT
onsdag 17 september 2008
Rafting - en fartfylld affärsidé
A. Hillevis och Martins affärsidé är att tillfredsställa kundens behov av att känna fart, spänning och att få en naturupplevelse genom att erbjuda dem att få åka i en gummiflotte nerför en älv med massa forsar, alltså rafting. Deras kundgrupp är i stort sett alla människor som skulle vara intresserade då rafting passar alla åldrar (kanske inte spädbarn). Som det är nu har varken Hillevi eller Martin några resurser eftersom ingen av dem har någon jättestor erfarenhet av rafting, de har än så länga inte köpt in några båtar och det framgår inte av texten att de skulle ha några egna pengar att satsa. De enda fördelar de har gentemot sina konkurenter är att de har ett något lägre pris. Hos dem kostar det 500 kr per person (det är det priset jag har räknat med)och hos sina konkurrenter kostar det mellan 650-800 kr per person.
B. Nej, jag skulle inte säga att de har tillräckligt med kompetens. Den enda erfarenhet de har när det gäller rafting är att de har åkt det en gång i Norge. Personligen tycker jag inte att det räcker med erfarenhet för att kunna starta ett helt raftingföretag. Jag tycker att innan de sätter igång med att genomföra sin affärsidé ska de prata med människor som hållt på med rafting i flera år och som själva äger ett raftingföretag. Om de gjorde det skulle de få veta precis vad de ska akta sig för och vilket som är det smartaste sättet att ta sig fram. Dessutom måste de gå en två veckors kurs och ha fyra år av erfarenhet innan de ens får tillstånd att starta sitt företag. Så som det är nu kan de inte ens starta företaget hur mycket resurser de än har.
C. Jag har kollat runt lite efter olika ställen där det finns andra raftingföretag och de enda jag hittar ligger i närheten av Åre. Det kan vara smart av Hillevi och Martin att lägga sitt företag i det här området för då det redan finns företag där måste det betyda att älvarna där är bra för rafting. Dessutom finns det då redan människor i det området som är intresserade av rafting tack vare att de andra företagen finns där. Det ligger då även nära den stora skidorten Åre så därifrån kan de få ännu fler kunder. Så visserligen kommer de direkt stöta på konkurrens ifrån de andra företagen om de lägger sig där men jag tycker fördelarna väger över det. Alltså är landskapet Jämtland (det är där Åre ligger) det som är mest intressant.
D. Det är svårt för mig att säga hur lång turen ska vara då jag aldrig har åkt rafting och då inte kan säga hur länge en tur ska vara utan att den går för fort eller blir långtråkig. Efter att ha räknat på det kom jag fram till att ju kortare tur desto mer pengar kunde sparas då det betydde att det behövdes färre båtar (hinner köra tillbaka båtarna så de kunde användas flera gånger) och de behöver inte betala ut lika mycket i lön (färre timmar att arbeta för personalen). I Norge var turen tre timmar lång och de andra företagens (i Åre) turer var mellan 5-7 timmar långa. Så turen kan nog som kortast vara tre timmar så jag räknar med att turerna är tre timmar långa. Låter jag turerna bli änu kortare blir det väldigt stor skillnad mot konkurrenterna och Hillevi och Martin uppskattade ju i alla fall turen i Norge som då var tre timmar lång. Jag tycker att 500 kr per person låter som ett bra pris då det är billigare än deras konkurrenter samtidigt som Hillevi och Martin tjänar bra på det.
Om jag räknar med att Hillevi och Martin har samma "öppettider" som raftingfirman i Norge, 10-16, vilket jag tycker låter som bra "öppettider" då det bästa är att försöka få in så många turer som möjligt på en dag då det är då de tjänar mest, och att en båt avgår varje halvtimme behöver de nio båtar och två bilar för att få det att gå ihop.
Eftersom det tar en timme för bilen att köra tillbaka båten kommer den första båten inte tillbaka förrän klockan 14.00 så de måste alltså ha sju båtar som kan köra varje halvtimme innan den första båten återvänder. Sedan kan den andra bilen köra tillbaka den andra båten till klockan 14.30. Den tredje båten kan inte komma förrän klockan 16.00 då det tar en timme för den första bilen att köra tillbaka till båtarnas slutstation och sedan en timme till för att köra båten till startplatsen. Alltså måste de ha två båtar till som kan avgå klockan 15.00 och 15.30. Sammanlagt nio båtar och två bilar.
E. De måste anställa en färdledare till varje båt och en chaufför till den andra båten. Så de måste alltså anställa 10 personer. Efter att ha räknat lite på hur mycket de anställda ska få i lön kom jag fram till att en skälig bruttolön skulle kunna vara 100 kr i timmen. Det betyder att Martin och Hillevi måste betala ca. 140 kr i timmen för varje anställd då man måste räkna med arbetsgivaravgifter (ca. 40 % av den utbetalda lönen).
F. Martin och Hillevi måste ha ett väldigt stort startkapital då de måste köpa nio båtar, två bilar med släp och två flytbryggor. Efter ha räknat lite på allt har jag kommit fram till de här ungefärliga summorna:
Båtar: 810 000 kr
Bilarna(begagnade) med varsitt släp: 120 000 kr
Flytbryggorna: 16 000 kr
Sammanlagt startkapital: 946 000 kr
Sen måste de även ha rörelsekapital för att kunna driva företaget och eftersom de inte kommer få några inkomster direkt och inte vet hur mycket de kommer tjäna kan det vara en bra idé att låna ihop så de kan klarar sina utgifter även om företaget skulle få dåligt med inkomster i början. I rörelsekapitalet ingår:
Löner(med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Sammanlagt rörelsekapital: 1 054 800 kr
Alltså behöver Hillevi och Martin 2 000 800 kr för att starta och driva sitt företag.
G. Nej jag tror inte att den här affärsidén kan hålla Hillevi och Martin sysselsätta under hela året då rafting bara kan bedrivas under 8 månader. Det enda de behöver göra under de fyra månaderna då det inte går att åka rafting är att förvara båtarna i någon slags lokal så det finns inte mycket att göra under den tiden.
H.
Vi räknar på att Martin och Hillevi lånar en miljon av en bank och använder de pengarna till att betala startkapitalet och det som blir över till att betala rörelsekapitalet tills de får en jämn inkomst. Om pengarna inte skulle räcka får de använda sina egna privata tillgångar. Om de får 7 % ränta på sitt banklån skulle en kalkyl över första året se ut ungefär så här:
Kostnader:
Löner (med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Ränta: 70 000 kr
Sammanlagt: 1 124 800 kr
Inkomst:
Sammanlagt blir det 2040 turer och om då fyra personer betalar 500 kr var på varje tur får Hillevi och Martin en inkomst på
2040(500 x 4)= 4 080 000
I. 4 080 000- 1 124 800=2 955 200. Alltså blir företagets överskott nästan tre miljoner och med de pengarna kan de också betala tillbaka banklånet så de blir helt skuldfria. Efter att ha betalt tillbaka banklånet har de fortfarande nästan två miljoner kvar att leva på så överskottet räcker gott och väl till för att leva på. Detta är en väldigt bra vinst men den är baserad på att de åker i genomsnitt fyra personer på varje tur och detta kan man inte garantera i verkligheten. Dessutom är detta företag i nuläget en omöjlighet då Hillevi och Martin inte kommer få tillstånd för att starta ett rafting företag då de saknar de fyra år av erfarenhet man måste ha och de har inte heller gått den 2-veckors kurs man måste gå. Så i teorin låter företaget som en jättebra idé som kommer ge massa pengar men i verkligheten är den en omöjlighet då de inte får tillstånd, kan inte garantera att de kommer få fyra personer till varje tur och dessutom tror jag att de kommer bli svårt för dem att låna en hel miljon av en bank eller investerare då de som sagt inte kan garantera att de kommer åka tillräckligt med folk på deras turer för att de ska gå med vinst.
Källor:
http://www.areaventyr.se/aa_sidor/aktivitet_rafting.asp
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28207.asp
Intervju med Stefan Jahrled som är chef för företaget Äventyr i Åre.
Intervju med en försäljare på Svenska Flyttblock AB.
e2000 Combi A
B. Nej, jag skulle inte säga att de har tillräckligt med kompetens. Den enda erfarenhet de har när det gäller rafting är att de har åkt det en gång i Norge. Personligen tycker jag inte att det räcker med erfarenhet för att kunna starta ett helt raftingföretag. Jag tycker att innan de sätter igång med att genomföra sin affärsidé ska de prata med människor som hållt på med rafting i flera år och som själva äger ett raftingföretag. Om de gjorde det skulle de få veta precis vad de ska akta sig för och vilket som är det smartaste sättet att ta sig fram. Dessutom måste de gå en två veckors kurs och ha fyra år av erfarenhet innan de ens får tillstånd att starta sitt företag. Så som det är nu kan de inte ens starta företaget hur mycket resurser de än har.
C. Jag har kollat runt lite efter olika ställen där det finns andra raftingföretag och de enda jag hittar ligger i närheten av Åre. Det kan vara smart av Hillevi och Martin att lägga sitt företag i det här området för då det redan finns företag där måste det betyda att älvarna där är bra för rafting. Dessutom finns det då redan människor i det området som är intresserade av rafting tack vare att de andra företagen finns där. Det ligger då även nära den stora skidorten Åre så därifrån kan de få ännu fler kunder. Så visserligen kommer de direkt stöta på konkurrens ifrån de andra företagen om de lägger sig där men jag tycker fördelarna väger över det. Alltså är landskapet Jämtland (det är där Åre ligger) det som är mest intressant.
D. Det är svårt för mig att säga hur lång turen ska vara då jag aldrig har åkt rafting och då inte kan säga hur länge en tur ska vara utan att den går för fort eller blir långtråkig. Efter att ha räknat på det kom jag fram till att ju kortare tur desto mer pengar kunde sparas då det betydde att det behövdes färre båtar (hinner köra tillbaka båtarna så de kunde användas flera gånger) och de behöver inte betala ut lika mycket i lön (färre timmar att arbeta för personalen). I Norge var turen tre timmar lång och de andra företagens (i Åre) turer var mellan 5-7 timmar långa. Så turen kan nog som kortast vara tre timmar så jag räknar med att turerna är tre timmar långa. Låter jag turerna bli änu kortare blir det väldigt stor skillnad mot konkurrenterna och Hillevi och Martin uppskattade ju i alla fall turen i Norge som då var tre timmar lång. Jag tycker att 500 kr per person låter som ett bra pris då det är billigare än deras konkurrenter samtidigt som Hillevi och Martin tjänar bra på det.
Om jag räknar med att Hillevi och Martin har samma "öppettider" som raftingfirman i Norge, 10-16, vilket jag tycker låter som bra "öppettider" då det bästa är att försöka få in så många turer som möjligt på en dag då det är då de tjänar mest, och att en båt avgår varje halvtimme behöver de nio båtar och två bilar för att få det att gå ihop.
Eftersom det tar en timme för bilen att köra tillbaka båten kommer den första båten inte tillbaka förrän klockan 14.00 så de måste alltså ha sju båtar som kan köra varje halvtimme innan den första båten återvänder. Sedan kan den andra bilen köra tillbaka den andra båten till klockan 14.30. Den tredje båten kan inte komma förrän klockan 16.00 då det tar en timme för den första bilen att köra tillbaka till båtarnas slutstation och sedan en timme till för att köra båten till startplatsen. Alltså måste de ha två båtar till som kan avgå klockan 15.00 och 15.30. Sammanlagt nio båtar och två bilar.
E. De måste anställa en färdledare till varje båt och en chaufför till den andra båten. Så de måste alltså anställa 10 personer. Efter att ha räknat lite på hur mycket de anställda ska få i lön kom jag fram till att en skälig bruttolön skulle kunna vara 100 kr i timmen. Det betyder att Martin och Hillevi måste betala ca. 140 kr i timmen för varje anställd då man måste räkna med arbetsgivaravgifter (ca. 40 % av den utbetalda lönen).
F. Martin och Hillevi måste ha ett väldigt stort startkapital då de måste köpa nio båtar, två bilar med släp och två flytbryggor. Efter ha räknat lite på allt har jag kommit fram till de här ungefärliga summorna:
Båtar: 810 000 kr
Bilarna(begagnade) med varsitt släp: 120 000 kr
Flytbryggorna: 16 000 kr
Sammanlagt startkapital: 946 000 kr
Sen måste de även ha rörelsekapital för att kunna driva företaget och eftersom de inte kommer få några inkomster direkt och inte vet hur mycket de kommer tjäna kan det vara en bra idé att låna ihop så de kan klarar sina utgifter även om företaget skulle få dåligt med inkomster i början. I rörelsekapitalet ingår:
Löner(med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Sammanlagt rörelsekapital: 1 054 800 kr
Alltså behöver Hillevi och Martin 2 000 800 kr för att starta och driva sitt företag.
G. Nej jag tror inte att den här affärsidén kan hålla Hillevi och Martin sysselsätta under hela året då rafting bara kan bedrivas under 8 månader. Det enda de behöver göra under de fyra månaderna då det inte går att åka rafting är att förvara båtarna i någon slags lokal så det finns inte mycket att göra under den tiden.
H.
Vi räknar på att Martin och Hillevi lånar en miljon av en bank och använder de pengarna till att betala startkapitalet och det som blir över till att betala rörelsekapitalet tills de får en jämn inkomst. Om pengarna inte skulle räcka får de använda sina egna privata tillgångar. Om de får 7 % ränta på sitt banklån skulle en kalkyl över första året se ut ungefär så här:
Kostnader:
Löner (med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Ränta: 70 000 kr
Sammanlagt: 1 124 800 kr
Inkomst:
Sammanlagt blir det 2040 turer och om då fyra personer betalar 500 kr var på varje tur får Hillevi och Martin en inkomst på
2040(500 x 4)= 4 080 000
I. 4 080 000- 1 124 800=2 955 200. Alltså blir företagets överskott nästan tre miljoner och med de pengarna kan de också betala tillbaka banklånet så de blir helt skuldfria. Efter att ha betalt tillbaka banklånet har de fortfarande nästan två miljoner kvar att leva på så överskottet räcker gott och väl till för att leva på. Detta är en väldigt bra vinst men den är baserad på att de åker i genomsnitt fyra personer på varje tur och detta kan man inte garantera i verkligheten. Dessutom är detta företag i nuläget en omöjlighet då Hillevi och Martin inte kommer få tillstånd för att starta ett rafting företag då de saknar de fyra år av erfarenhet man måste ha och de har inte heller gått den 2-veckors kurs man måste gå. Så i teorin låter företaget som en jättebra idé som kommer ge massa pengar men i verkligheten är den en omöjlighet då de inte får tillstånd, kan inte garantera att de kommer få fyra personer till varje tur och dessutom tror jag att de kommer bli svårt för dem att låna en hel miljon av en bank eller investerare då de som sagt inte kan garantera att de kommer åka tillräckligt med folk på deras turer för att de ska gå med vinst.
Källor:
http://www.areaventyr.se/aa_sidor/aktivitet_rafting.asp
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28207.asp
Intervju med Stefan Jahrled som är chef för företaget Äventyr i Åre.
Intervju med en försäljare på Svenska Flyttblock AB.
e2000 Combi A
söndag 14 september 2008
Produkt och varumärke
Repetera
1. En produkt är den vara eller tjänst ett företag erbjuder för att tillfredställa något av kundens behov. Enligt NE är det "ett konkret resultat av en tillverkningsprocess som vanligtvis är kontrollerad av människan".
2. Själva "huvudprodukten" företaget erbjuder. T.ex. hos en affär som säljer cyklar är cyklar deras kärnprodukt.
3. En kringprodukt till kärnprodukten cykel kan vara en cykelhjälm då kunden kan vara beredd att betala för att tillfredställa sitt behov av att känna sig säker när de cyklar. En annan kringprodukt kan vara en speciell garanti som lovar att cykeln ska hålla i minst ett år annars får kunden pengarna tillbaka.
1. En produkt är den vara eller tjänst ett företag erbjuder för att tillfredställa något av kundens behov. Enligt NE är det "ett konkret resultat av en tillverkningsprocess som vanligtvis är kontrollerad av människan".
2. Själva "huvudprodukten" företaget erbjuder. T.ex. hos en affär som säljer cyklar är cyklar deras kärnprodukt.
3. En kringprodukt till kärnprodukten cykel kan vara en cykelhjälm då kunden kan vara beredd att betala för att tillfredställa sitt behov av att känna sig säker när de cyklar. En annan kringprodukt kan vara en speciell garanti som lovar att cykeln ska hålla i minst ett år annars får kunden pengarna tillbaka.
4. En metaprodukt är oftast inte någon konkret proukt utan snarare känslan av att just det här t.ex. cykelmärket är lite bättre och finare än ett annat. Produkten ger en upplevelse kunden är beredd att betala lite mer för.
5. Det är lite olika från produkt till produkt men i teorin finns dessa steg:
1. Produktidé
2. Idén bedöms(är den värd att satsa på, kommer produkten göra så företaget går med vinst)
3. Från idé till förslag
4. Testprodukt
5. Testförsäljning
6. Marknadslansering (den färdiga produkten blir tillgänglig för kunden)
6. För att se hur produkten blir i verkligheten så de lättare kan bedöma om den funkar bra i praktiken. Istället för att lägga ner en massa pengar på att massproducera varan och upptäcka ett litet fel vilket gör att alla varor de gjort blir värdelösa och företaget förlorar en massa pengar gör de bara en vara där de ser felet direkt och kan fixa det utan att en massa pengar förloras. Också för att det då blir lättare för leverantörer och investerare att kunna bedöma om produkten är bra eller inte.
7. Av samma anledning som de gör en testprodukt fast här vill de testa hur försäljningen skulle funka i verkligheten utan att de behöver lägga ut en massa pengar på alla saker som ska fixas i en riktig försäljning (reklam , lokal m.m.)
8. En kringprodukt en bokhandel kan ha är att när man köper en bok får man ett bokmärke på köpet. En annan kringprodukt en bokhandel kan ha är särskilda omslag som kunden kan köpa och slå in boken i så den håller längre.
9. En resturang skulle kunna öka sin metaprodukt genom attt "lyxa" till sig. T.ex. berätta om hur de bara använder de finaste råvarorna, att kockarna lägger ner sin egen själ när de lagar maten, göra om inredningen efter den senaste designen etc. De skulle också kunna försöka få en kändis att äta där.
10. En förpackning är ett skydd för varan när den transporteras. T.ex. dagens tetrapack till mjölken ska se till att mjölken håller så länge som möjligt och att den inte läcker ut.
Förpackningen ska också fungera som ett informationsmedium och innehålla både information om själva varan, t.ex. innehållsförteckning, men också om annat t.ex. olika recept där varan används. (Den kan även ge information om företagets mijöprofil, detta har utvecklats mer på senare tid)
Den ska också öka metaprodukten och då är det mest designen på förpackningen man tänker på. För ju snyggare förpackningen är desto högre "coolfaktor" får den, alltså högre metaprodukt. T.ex. är detta väldigt viktigt vid parfymflaskor.
11. Därför att om förpackningen kan återvinnas eller inte är en viktig miljöfråga och dessutom är det lättast att berätta för kunden om företagets miljöprofil genom att skriva ut den på förpackningen.
12. Därför att varumärket kan ge en högre metaprodukt då kunden känner igen varumärket och anser att en vara med det här varumärket ger status eller är extra bra.
13. Ett varumärke kan tillföra tre mervärden: Funktion (t.ex. tycker kunden att Monarks cyklar är ett känt märke som man kan lita på är bra) Känsla (t.ex. tack vare att kungen besökte en monarkfabrik när märket fyllde 100 år tycker folk att det är lite finare och häftigare att ha en monarkcykel) Grupptillhörighet (t.ex. kanske alla ens kompisar har monarkcyklar och man vill ju tillhöra gänget så man köper därför också en monark)
14. När man säger varumärke kan man mena ett företags logotype, t.ex. ICA:s röda och vita märke. Man kan också mena den grafiska identiteten, alltså ett företags färger, mönster, förpackningar, m.m. som är typiskt för just det företaget. Även de associationer kunden får i sitt medvetande när de får höra eller se företagets eller en produkts namn kallas varumärke.
15. Hållbar utveckling kan delas in i tre delar:
Ekologisk hållbarhet: Istället för att ta slut på jordens resurser direkt använder man dem så långsamt så man kan ha nytta av de även långt in i framtiden. T.ex. använda förnyelsebara bränslen istället för fossila.
Social hållbarhet: För att man ska ha social hållbarhet måste alla grundläggande behov tillfredställas. T.ex. att alla får mat så de klarar sig och att inte en del människor äter upp all mat i världen tills den tar slut.
Ekonomisk hållbarhet: Man ska inte använda upp de mänskliga eller materiella resurser utan istället spara på dem och bara använda så mycket som absolut behövs.
Alltså betyder hållbar utveckling att vi utvecklar saker utan att ta slut eller förstöra de resurser vi har i världen. Det ska vara möjligt att använda t.ex. de tekninker vi använder idag även långt in i framtiden.
16. Ett patent är ett slags skydd för nya uppfinningar som ser till att ingen snor den nya uppfinningen och säger att det är han som gjort det trots att det var någon annan. Patent kan endast tillämpas på tekniska uppfinningar som kan användas industriellt.
17. Ett patent kan skyddas i 20 år. När de 20 åren gått fram är det fritt fram för andra att bygga likadana uppfinningar.
18. Ett varumärke kan endast skyddas i 10 år.
19. För att kunna registrera ett varumärke måste man kunna rita ner varumärket och det får inte se likadant ut som något annat varumärke.
20. Ett varumärke kan inte registreras när det är alldeles för likt ett annat, t.ex. har samma typsnitt och färger, eller när det är så komplicerat att det inte går att rita ner på ett papper, har kanske flera dimensioner eller går bara att skapa i en dator.
21. Ett mönster är en slags struktur, ritning t.ex. på en tapet med hjärtan i en rad är hjärtanen ett mönster. Allt som inte är enfärgat har något slags mönster. T.ex. kaffekopparna på McDonalds, mattorna på IKEA m.m.
22. Efter fem år är ens mönster inte längre skyddat så då kan någon annan använda det.
23. Patent, varumärken och mönster registreras på PRV (Patent- och registreringsverket).
24. Inom områden som musik, konst, film, böcker och fotografi finns det upphovsrätt så att ingen ska kunna stjäla något som görs inom dessa områden och säga att den skapat t.ex. låten. Egentligen kan man säga att allt som skapats av människan kan få upphovsrätt så länge det får verkshöjd.
25. Upphovsrätt behöver inte registreras då ett verk automatisk "får" upphovsrätt så fort det uppnår verkshöjd.
26. Verkshöjd får ett verk när det anses att det är tillräckligt unikt och konstnärligt för att det inte ska vara en kopia av ett annat verk och inte ska vara något som "vem som helst" skulle kunna hitta på.
27. Upphovsrätten gäller i 70 år efter att den som skapat verket (upphovsmannen) dött. Om det inte finns en upphovsman gäller upphovsrätten i 70 år efter verket visades för första gången.
(Källa: https://lagen.nu/1960:729.)
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. FEL. En kärnprodukt kan vara en tjänst t.ex. är en frisörs kärnprodukt att klippa ens hår.
C. FEL. Det kan också bl.a. vara produkter som man måste betala för. T.ex. om man vill ha ett extra lås till sin cykel.
D. RÄTT.
E. RÄTT.
F. RÄTT.
G. RÄTT.
H. FEL. Att få varan installerad är ett typiskt exempel på en kringprodukt.
I. RÄTT.
J. FEL. Den ska även ge information om bl.a. varan och företagets miljöprofil, höja varans metaprodukt (vara snyggt designad) och den kan även stärka företagets mijöprofil genom att vara återvinningsbar.
K. RÄTT.
L. RÄTT.
M. FEL. Ett varumärke kan ge högre kundlojalitet om det har ett bra rykte och även om varumärket ger högre kundlojalitet måste inte betyda att priserna sänks utan kanske snarare tvärtom för tack vare kundlojaliteten är företaget tillräckligt etablerat för att de ska kunna ha lite högre priser än andra och ändå kommer folk köpa hos dem.
söndag 7 september 2008
Uppgifter Affärsplan
Repetera:
1. I en affärsplan ska företagets verksamhet, omvärld och ekonomiska förutsättningar beskrivas. Alltså beskrivs det hur företaget ska få sin affärsidé att funka i verkligheten.
2. Det är företaget själv som bestämmer när affärsplanen ska förnyas. Oftast görs detta när företaget känner att deras affärsplan hamnat efter i tiden och måste därför förnya den för att kunna hänga med i t.ex. de nya teknikerna. Många företag jobbar regelbundet med att förnya sin affärsidé.
3. En entrepenör är den som startar ett nytt företag. En entrepenör kan också skapa nya varor, ny organanistion inom affärsvärlden m.m.
4. Därför att en affärsidé används både inom företaget (intern) som en hjälp för att ta sig framåt och så företaget vet vad de ska göra. Samtidigt som leverantörer, banker m.m. (extern) tar den till hjälp för att få reda på hur företaget ska genomföra sin idé och på så sätt se om det är värt att att satsa på det företaget.
5. De tre faserna affärsplaneringen omfattar är att först utveckla och testa affärsidén, sedan ta fram en affärsplan (få en överblick över verksamheten) och sen till sist sätta affärsplanen i verket, alltså starta företaget och försöka få det att gå med vinst.
6. En affärsidé ska innehålla vilket behov som kunderna har som företaget vill uppfylla (t.ex. vill McDonalds uppfylla kundens behov av att äta), vilken kundgrupp företaget har (alltså de personer företaget vill och kan sälja sina varor och tjänster till), en produktidé (företagets vara eller tjänst) och till sist också vilka resurser företaget har (lokaler, kapital m.m.).
7. I en marknadsundersökning tar man reda på vad kunderna köper, hur mycket och vilka märken de köper. Jag skulle säga att en marknadsundersökning bäst belyser vilka behov kunden har då den tar reda på vad kunden köper mest och alltså är i störst behov av.
8. En prototyp är en slags försöksmodell av de varor företaget ska sälja. Så istället för att börja massproducera sina varor direkt gör förtetaget en prototyp för att se hur deras vara funkar i verkligheten och även för att de ska kunna presentera den för t.ex. leverantörer, banker m.m. som de vill sluta avtal med. Tack vare detta får t.ex. bankerna och leverantörer en bättre uppfatnning om det är värt att satsa på företaget.
9. Det är olika val som företaget måste göra för att kunna starta och som kommer ha stor inverkan på hur företaget blir i framtiden. T.ex. måste de bestämma vilket pris de ska ta för sin varor eller tjänster, ska de bli kända som ett lågprisföretag eller ett kvalitetsföretag? Var ska deras affärslokal ligga och hur ska den se ut? m.m.
10.
- Affärsidé: Kundbehov, kundgrupp, produktidé och resurser. Det ska även finnas med vad det är som gör ditt företags affärsidé bättre än konkurrenternas.
- Ägare, styrelse och ledningsgrupp: Vilka är det som äger företaget, vilka är med i styrelsen m.m.
- Marknaden: T.ex. vilka trender som finns på marknaden, hur stor del av marknaden kommer ditt företag ta upp m.m.
- Organisation: Hur ska ditt företag organisera sig? Vilka ska göra vad? Hur ska saker göras? Ska den kanske ha en funktionsorganisation? m.m.
- Lönsamhet och finansiering: Här ska du skriva om bl.a. ditt företags prissättning på varorna eller tjänsterna. T.ex. skriva vad det är som påverkar priset, kommer det finnas olika rabatter m.m.
- Genomförande/tidsplan: T.ex. hur lång tid företaget behöver för att bygga upp sig.
- Risker: Vilka risker finns med ditt företag och vad du kan göra för att minska dem.
11. Därför att i ett fåmansföretag är det bara några människor som både äger och driver. De måste ha all kunskap själva då de inte har några anställda som kan ha kunskapen åt dem som stora företag kan ha.
12. En punkt som är extra viktig för företag under snabb tillväxt är resurser eftersom om de inte inte har tillräckligt med resurser kan de inte möta kundernas behov. Några exempel på resurser som man måste ha koll på är lokalen (är kanske för liten efter tillväxten), arbetskraft m.m.
13. Endast ett av tio företag som startar klarar av att gå med ordentlig vinst och bli ett så kallat succéföretag. Tre av dem får läggas ner då de går i totalförlust. De sex som är kvar blir inga riktiga succéer men klarar sig ute på marknaden.
Rätt eller fel?
A. FEL. Även för företag som funnits länge på marknaden är en affärsplan bra få den kan hjälpa dem så de hänger med i de senaste trenderna, teknikerna m.m.
B. FEL. Entrepenören uppfinner inte nya varor eller liknade utan de lanserar bara varorna. Det entrepenörerna kan skapa är nya sätt att lansera varorna. Alltså t.ex. nya organisationsformer, nya företag.
C. RÄTT. Det är ju entrepenören som presenterar idén och det är den personen som banken möter när de ska låna ut pengar. Banker lånar inte ut pengar till vem som helst.
D. RÄTT.
E. FEL. En bank är ett företag som lånar ut pengar och de som jobbar på banken kommer inte göra några personliga vinster. En investerare är däremot en privatperson som lånar ut pengar till företaget i hopp om att hans pengar ska växa och sen få del av vinsten, han/hon får alltså personliga vinster.
F. RÄTT. Nästan alla affärsidéer tar upp hur företaget ska tillfredsställa en kundgrupps behov.
G. RÄTT. Det är alltid lättare att starta något om man redan vet vad man ger sig in på.
H. RÄTT.
-------------------------- hann hit på lektionstid, gjorde resten hemma.
I. FEL. När ett företag gör ett strategiskt vägval får de leva med det en lång tid framåt. T.ex. väljer kanske ett företag att ha låga priser på sina varor när de starta, de kommer då bli stämplade som lågprisföretag och det kräver mycket jobb och tid för att bli av med en sådan stämpel.
J. RÄTT.
K. RÄTT. En affärsplan ska bara ge en överblick över hur företaget ska genomföra sin affärsidé, styra sitt företag m.m. Den blir tillräckligt lång utan några närmare detaljer.
L. RÄTT. Ett fåmansföretag ägs och drivs av endast några personer.
M. FEL. Det är bara bra att höra kundens åsikter då det är kunden som är viktigast för företaget. Om ett företaget inte har några kunder som köper deras varor eller tjänster får de ingen inkomst.
N. RÄTT.
O. RÄTT.
P. RÄTT.
Q. RÄTT.
R. RÄTT.
tisdag 2 september 2008
Uppgifter företagets olika former och intressenter
1. Ange om följande påståenden är rätt eller fel
- Fel. Även i aktiebolag kan det vara en ägare.
- Rätt.
- Fel. Det är i aktiebolag man behöver minst 100 000 kr i startkapital.
- Rätt.
- Fel. Det kan vara en ägare i ett aktiebolag.
- Fel. Ett handelsbolag måste ha minst två ägare.
- Rätt.
- Fel. Handelsbolag är en juridisk person.
- Fel. Kommanditbolag är en form av handelsbolag.
- Rätt.
- Fel. Ericsson är ett aktiebolag.
- Rätt.
- Rätt.
- Fel. När ett projekt är slutfört splittras gruppen och deltagarna går med i olika nya projekt.
- Fel. Kooperativa företag ägs av de som är med i företaget.
- Fel. Handelsföretag köper in varor från andra företag och säljer dem sen vidare.
- Fel. I vissa företag är vissa intressenter särskilt viktiga. T.ex. är personalen extra viktig för Manpower.
2. Förklara följande viktiga begrepp
- Obegränsat ekonomiskt ansvar: Den som har obegränsat ekonomiskt ansvar är den som personligt står för företagets alla skulder och måste alltså betala dem ur sin egen ficka och inte med förtagets pengar. T.ex. har ägaren över en enskild firma detta.
- Aktier: Aktier är delar i olika företag som personer kan köpa och på så vis bli delägare i ett företag. Det är av företag som är aktiebolag man kan köpa aktier t.ex. som Ericsson.
- Aktiekapital: Det startkapitalet ägaren/ägarna måste betala när de ska starta ett aktiebolag. Måste minst ligga på 100 000 kr. Anledningen till att det måste ha ett startkapital är att annars kan inte t.ex. leverantörer till företaget vara säkra på att de kommer få några pengar eftersom det kan ju bli så att företagets aktier sjunker kraftigt och företaget får inte in några pengar.
- Juridisk person: T.ex. aktiebolag och handelsbolag är juridiska personer vilket innebär att det är själva företaget som går med i avtal, blir stämda, måste betala skulder m.m. och inte den eller de privatperson/privatpersoner som äger företaget.
- Kommanditbolag: Kommanditbolag är en form av handelsbolag men i ett handelsbolag ställs alla ägare ansvariga om det händer något, t.ex. att företaget är skyldiga pengar, även om det bara var en av ägarna som gjort något. Däremot i ett kommanditbolag kan man bestämma att endast en ägare (eller fler) blir ansvarig för företagets ekonomi och därmed ensam ansvarig för vad som händer. Den ägaren kallas komplementär (komplementärer).
- Kommanditdelägare: Det är de ägare i ett kommanditbolag som inte är ansvariga för företagets ekonomi alltså alla ägare förutom komplementären(komplementärerna). Kommanditdelägarna kan bara förlora de pengar de investerat i företaget.
- Kooperativ: Det betyder att alla medlemmar jobbar tillsammans.
- Ideell förening: Är ingen juridisk företagsform då det inte har något större intresse av att tjäna pengar. T.ex. är Böda/Högby(fotbollsklubb) och scoutförbund ideella föreningar.
- Organisation: I ett företag med många anställda måste man ge vissa anställda vissa uppgifter och vissa anställda andra uppgifter. Om man delar upp arbetsuppgifterna får man en organisation. Om man inte gör detta blir det svårt att få något gjort då ingen har klart för sig vad dom ska göra.
- Funktionsorganisation: När ett företag har en funktionsorganisation delar de upp de företaget efter de olika uppgifter som finns inom företaget. T.ex. har en grupp hand om försäljningen, en om peronalen, en om annonsering etc. Det finns ofta också en stab som samordnar alla olika grupper och allra högst sitter företagets VD.
- Produktorganisation: Här delas företaget upp efter vad de producerar. I t.ex. ett företaget skulle man kunna dela upp det så en grupp gör fullkornsflingor, en gör frostade flingor och en gör vanliga flingor. Grupperna har själva hand om försäljning m.m. för det de producerar. Även här finns en stab som samordnar allt och en VD som bestämmer.
- Projektorganisation: Här sätts ett antal människor i ett företag ihop för att göra en sak t.ex. göra en reklamfilm för företaget. När projektet är färdigt splittras gruppen och sätts t.ex. in i nya projekt.
- Offentliga företag: Företag som ägs av staten t.ex. SJ.
- Industriföretag: Industriföretag tillverkar sina varor själva eller så köper de in varor som de förbättrar.
- Handelsföretag: Det är i stort sett alla butiker vi går i då de köper in varor och säljer dem sen vidare till kunden. T.ex. är HM, ICA m.fl. handelsbolag.
- Serviceföretag: Servieföretag erbjuder tjänster istället för varor. Några exempel är städfirmor, frisörer m. fl.
- Intressant: En grupp eller människa som har ett intresse i ett företag då de ger företaegt något och får något tillbaka. Några exempel är personalen (ger arbete, får lön), kunder (ger pengar, får varor och tjänster.), m.fl.
- Intressentkonflikt: Dessa kan uppstå när de olika intressanterna anser olika. T.ex. anser kanske kunden att priserna ska sänkas medan ägarna anser att priserna inte bör sänkas.
Diskussionsuppgifter
1. Några fördelar med ett handelsbolag är att det inte behövs ett större startkapital för att starta och det är enklare att starta än vad det är att starta ett aktiebolag. Men det som är riskfyllt med ett handelsbolag är att ägarna står personligt ansvariga för företagets skulder och måste alltså använda sina egna pengar för att betala skulderna och då inte bara de skulder man sjäva skaffar sig utan också de skulder ens delägare drar på sig då ägarna i ett handelsbolag har ett obegränsat och solidariskt ansvar för företagets ekonomi. Så alltså kanske det börjar med att man inte behöver lägga ut så mycket men det kan sluta med att man förlorar allt man äger och har.
I Aktiebolag däremot måste man lägga ut minst 100 000 kr i startkapital och det är högre krav och mer komplicerat att starta t.ex. måste du ha en styrelse och en revisor. Du måste dessutom hela tiden redovisa ens inkomser, utgifter m.m. Men en av de största fördelarna med ett aktiebolag är att ägarna måste inte använda sina egna personliga tillgångar till att t.ex. betala skulder utan istället är det själva företaget som är ansvarigt för detta.
Alltså är det lättare och billigare att starta ett handelsbolag men om företaget skulle bli skyldig någon pengar riskerar ägaren att förlora allt dem äger. Ett aktiebolag är däremot svårare och dyrare att starta men om företaget får så stora skulder så företagets pengar inte räcker till behöver ägaren inte vara orolig då han/hon inte blir skyldig att betala skulderna med sina egna tillgångar utan istället avskrivs skulderna.
2. Därför att delägarna i ett aktiebolag kan aldrig förlora mer än det de satsat i företaget för om det skulle vara så att att företaget går i konkurs (alltså inte har ett öre kvar) men har fortfarande skulder blir ingen betalningsskyldig utan skulderna avskrivs istället.
P.g.a. detta finns det en risk för leverantörerna att de inte ska få sina skulder betalda men denna risk finns även när de säljer till t.ex. ett handelsbolag då ägaren kan ha helt slut på tillgångar. Men det som gör aktiebolag den säkraste bolagsformen för leverantörer är att det är i den här bolagsformen som de har bäst insyn på ekonomin då aktiebolag är skyldiga att noga skriva ner allt som händer i deras ekonomi och ha en revisor som ger en årsrapport över hur det gått för företaget. Tack vare detta kan leverantören se hur mycket pengar företaget har och hur framgångsrikt det är och det gör det lättare att väredera om det är värt att ta den risken. Alltså är aktiebolag den säkraste bolagsformen för leverantörer.
3.Jag skulle tycka att det skulle vara roligt att jobba i ett projekt som jag är själv är intresserad av och kan mycket om eftersom det krävs att man ska lägga ner mycket arbete och oftast har man inte tid att lära sig mer om projektet utan det gäller att man vet vad man håller på med redan från början. T.ex. skulle jag kunna jobba med något om hur man kan förbättra skolan eftersom jag går i skolan och vill gärna påverka den till det bättre. Eftersom jag gått i skola i drygt 10 år kan jag en hel del om den.
Något som jag tycker skulle vara jobbigt att jobba med är något som jag inte kan något om eller är ett dugg intresserad av. För jag har ingen större lust att använda en stor del av min tid på något jag tycker är ointressant och dessutom skulle jag bli tvungen att jobba extra mycket om jag inte kan något om projeketet för då måste jag ju lära mig om det.
För att jobba i en projektorganisation tror jag man måste vara en väldigt framåt, lättanpassad och lättlärd människa som är redo att ge allt för att göra en sak riktigt bra och sedan bara glömma den saken och börja på en annan och ge samma energi i den. Man måste nog vara framåt och våga fråga vad som behövs göras och sedan göra det. Dessutom jobbar man ofta under tidspress i en projektorganisation så det gäller att man kan klara av det. De måste även vara beredda på att göra "skitgörat" eftersom här finns inte direkt någon underordnad personal som tar hand om det utan alla gör det som måste göras tillsammans.
4. T.ex. kan intressenterna tycka olika om hur företaget ska använda de pengar de tjänar in. Personalen kan t.ex. tycka att de ska få löneförhöjning medan ägarna vill använda pengarna till att betala skulder. En annan intressekonflikt som kan uppstå är t.ex. att ägarna kanske känner att nu när det går så bra för företaget vill de bli ännu större genom att flytta till en annan ort. Detta skulle inte bli så uppskattat av varken personalen eller kommunen företaget ligger i då det skulle betyda att en massa människor skulle bli av med jobbet. Att folk blir av med av jobben kan leda till att de flyttar och detta vill ju inte kommunerna. En annan intressekonflikt som kan uppstå är mellan kunderna och personalen för om det går bra för företaget kan kunderna börja begära mer av personalen t.ex. bättre service men personalen anser att de behöver fler folk för att klara det.
tisdag 26 augusti 2008
Uppgifter Affärsidé
5. Vilka företag ligger bakom affärsidén?
1.d 2.e 3.a 4.c 5.g 6.b 7.f 8.h
Ange affärsidéns kundbehov, kundgrupp, produktidé och resurser:
1. Telia Sonera:
Telia Sonera tillfredsställer kunders behov av att kunna kommunicera med varandra och av att kunna överföra både ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Detta är ett sekundärt behov då vi kan leva utan det men det gör både arbete och vardag enklare.
Deras kundgrupp är folk i de nordiska länderna, de baltiska länderna, Ryssland, Turkiet, Spanien och i utvalda marknader i Eurasien, så väl privatperson som stort företag. De har den här kundgruppen för det är bara här Telia Sonera finns och det är alltså bara de som kan utnyttja Telia Soneras tjänster.
Deras produktidé är att erbjuda pålitiliga, innovativa och användarvänliga telekommunikationstjänster. T.ex. telefoner och bredband.
Deras resurser är sina affärer som gör att de kan köpa in den teknik m.m. som dom behöver och sedan sälja den vidare till sina kunder. De ska genomföra sin affärsidé genom att utnyttja stordriftsfördelar och använda all sin kunskap till att göra de bästa handlingarna för kunden.
2. H&M:
H&M erbjuder kläder som följer modet, är av bra kvalitet och de försöker också hålla priset på kläderna så lågt som möjligt. Alltså tillfredsställer de inte bara kundens behov av att ha kläder utan också att de ska vara kläder som följer modet, är av bra kvalité och gärna ganska billiga. Eftersom vi överlever utan kläder försöker H&M att uppfylla ett sekundärt behov.
Eftersom H&M finns i hela 29 länder, erbjuder kläder till både män, kvinnor och barn och då alla människor bär kläder består deras kundgrupp av nästan alla människor i dessa länder.
Deras produktidé är moderiktiga, billiga kläder med hög kvalité.
Deras resurser är 68 000 medarbetare och 700 fristående leverantörer. De ska genomföra sin idé genom att inhämta inspiration från gatan, filmer m.m. och sedan köpa in kläderna från olika leverantörer och sälja vidare till kunden.
3. Skandiabanken:
Skandiabanken vill tillfredsställa kundens behov av att bl.a. kontrollera sin ekonomi, förvara sina pengar och även låna pengar. Det är visserligen viktigt att förvara och ha koll på sina pengar men detta är fortfarande ett sekundärt behov då det inte är något som kroppen kräver.
Deras kundgrupp är alla människor i Sverige och Norge (det är i dem länderna Skandiabanken finns) som har pengar och Internet (Skandiabanken har ju inga kontor så allt sköts via Internet). De riktar sig mest till vuxna då det är de som har störst behov av att förvara och ha koll på sina pengar men även barn och ungdomar kan förvara sina pengar här.
Deras produktidé är att erbjuda tjänster som t.ex. bankkonton, kunna placera pengar i fonder, kunna pensionspara m.m.
Deras resurs är Internet då det gör det möjligt för Skandiabanken att nå sina kunder trots att de inte har några kontor dit kunderna kan komma. Även deras kunders sparpengar är en resurs då de kan låna ut dem till deras kunder som vill låna pengar.
4. El-giganten:
El-giganten vill tillfredsställa kundens behov av hjälp av maskiner i hushållet (sekundärt behov) som t.ex. kylskåp och spisar.
Deras kundgrupp är folk som bor i Norden och då framförallt vuxna då det oftast är dem som sköter hushållet.
Produktidén är att erbjuda hemelektronik, elektroniska hushållsapparater(t.ex. kylskåp, vattenkokare, spisar m.m.) och tjänster som har med dessa produkter att göra.
Deras resurser är t.ex. deras gigantiska lager i Jönköping där de förvarar alla produkter som de köper in. Sedan fraktar de produkterna från lagret till affärerna där de kommer i kontakt med kunderna.
5. Friskis & Svettis
Människor har ett behov att röra på sig och motionera för att kunna hålla sig friska och starka. Detta behovet tillfredsställer Friskis & Svettis. Det är ett sekundärt behov då vi överlever utan motion.
Deras kundgrupp är alla människor i Sverige som inte får tillräckligt med motion i vardagen eller vill motionera och träna ännu mer än vad de redan gör.
Friskis & Svettis erbjuder tjänster som t.ex. aerobicskurser och produkter som t.ex. spinningcyklar och andra träningsmaskiner. Detta är deras produktidé.
Deras resurser är de folk som ideellt ställer upp och leder olika kurser, deras lokaler och de pengar de får in från de som går och motionerar hos dem. De ska genomföra sin affärsidé genom att erbjuda ett stort utbud av olika sätt att motionera på. Allt för att alla ska hitta någon motion de tycker är rolig.
6. Ericsson
Ericsson vill tillfredställa människans behov att kunna kommunicera med varandra både privat och inom jobbet. Är ett sekundärt behov.
Då Ericsson är ett väldigt stort företag som finns över nästan hela världen så finns deras kundgrupp över nästan hela världen. Deras kundgrupp består av människor som kan utnyttja deras teknik alltså folk med bl.a. mobiler, datorer m.m.
Ericsson är som sagt ett väldigt stort företag och gör flera saker t.ex. gör de mobiltelefoner tillsammans med företaget Sony. Men deras främsta produktidé är att de bygger en stor del av den teknik som får bl.a. mobiltelefonerna, datorer att funka som t.ex. basstationer för mobiltelefoner.
Några av deras resurser är deras anställda och företagets forsknings- och utvecklingsarbete. Detta forsknings-och utvecklingsarbete är en viktig del av Ericssons väg mot att uppfylla sin affärsidé och leverera den senaste och bästa teknologin till sina kunder.
7.McDonald´s
McDonald´s erbjuder mat och tillfredsställer alltså ett av människans primära behov, hungern.
McDonald´s kundgrupp består nog av alla människor i världen för det finns över hela världen och mat är något som alla behöver.
Snabb, enkel, billig och god mat är McDonald´s produkt och alltså deras produktidé.
Deras resurser är t.ex. deras resturanger där maten lagas och säljs till kunden.
8. Electrolux.
Electrolux tillfredsställer människans behov att få hjälp att sköta hemmet när det t.ex. gäller städning. Det är ett sekundärt behov.
Electrolux kundgrupp består av alla människor som bor i de länderna som de har affärer i (över 150 st) och som har ett hem att sköta.
Deras produktidé är produkter som gör det lättare att sköta hemmet som t.ex. dammsugare, tvättmaskiner, kylskåp m.m.
En av deras resurser är sina affärer då det är där de kommer i kontakt med sina kunder.
6. Identifiera olika slogans
a. Vilka företag eller produkter ligger bakom följande slogans?
b. Vilka är budskapen i ovanstående slogans?
1. Här är budskapet att även om livet kan vara svårt och jobbigt kan det ibland ha sina goda stunder och dem kan du få hos McDonald´s. Dessutom får du äta god mat.
2. Nokias budskap här är att de får folk att ta kontakt med varann och föras närmare.
3. Med den här slogan menar MER att den är så god så att den inte behövs kolsyras.
4. Här är budskapet att vem som än kommer går det alltid bra att bjuda på en kopp av Gevalias kaffe.
5. Whiskas budskap är helt enkelt att deras kattmat är godare och bättre än konkurrenternas eftersom det är den katterna tycker är godast.
6. I sloganen "Make yourself heard" finns budskapet att om du väljer Ericssons tjänster kan du lätt få andra människor att lyssna på dig.
7. Budskapet här är att det är klart att du borde köpa OLW:s chips för du älskar ju hur gott de smakar.
8. Med den här sloganen menar ATG att du kan vinna så mycket så det är nästan fånigt om du spelar hos dem.
c. Försök att formulera en yttre affärsidé för dessa företag utifrån budskapet i deras slogans
1. McDonalds= Vår affärsidé är att skapa en plats där du kan sätta dig ner och äta god mat som du slipper vänta på och bara ta det lugnt. En plats där du kan fly undan dagens stress och spring.
2. Nokia= Det vi vill med vårt företag är att hjälpa människor att hålla kontakten och se till så att ni inte glider ifrån varandra. Vi vill att du ska ha möjlighet att få tag i vem du vill, när du vill.
3. Mer= Vi vill göra MER så god så att den inte kan göras godare, inte förrän då är vi nöjda.
4. Gevalia= Vår affärsidé är att skapa ett kaffe som alla kan njuta av och som aldrig är fel att bjuda på.
5. Whiskas= Våra katter är underbara husdjur och vi tycker att de förtjänar de allra bästa. Tack vare detta ser vi alltid till att vår mat är den som katterna själva allra helst vill ha.
6. Ericsson= Vi anser att alla har rätt att uttrycka sig och därför ser vi till att våra produkter kan hjälpa dig att nå ut till så mycket folk som möjligt.
7. OLW= För oss på OLW räcker det inte med att våra chips smakar ok utan vi ser till att våra chips får precis den smak som man älskar. Allt för att du ska få bästa möjliga smakupplevelse!
8. ATG= Vi tycker att alla ska ha chansen att kunna bli så rika så de inte ens vet vad de ska göra av pengarna. Om man då samtidigt får njuta av och känna spänningen vid ett travlopp kan det väl knappast bli bättre?
1.d 2.e 3.a 4.c 5.g 6.b 7.f 8.h
Ange affärsidéns kundbehov, kundgrupp, produktidé och resurser:
1. Telia Sonera:
Telia Sonera tillfredsställer kunders behov av att kunna kommunicera med varandra och av att kunna överföra både ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Detta är ett sekundärt behov då vi kan leva utan det men det gör både arbete och vardag enklare.
Deras kundgrupp är folk i de nordiska länderna, de baltiska länderna, Ryssland, Turkiet, Spanien och i utvalda marknader i Eurasien, så väl privatperson som stort företag. De har den här kundgruppen för det är bara här Telia Sonera finns och det är alltså bara de som kan utnyttja Telia Soneras tjänster.
Deras produktidé är att erbjuda pålitiliga, innovativa och användarvänliga telekommunikationstjänster. T.ex. telefoner och bredband.
Deras resurser är sina affärer som gör att de kan köpa in den teknik m.m. som dom behöver och sedan sälja den vidare till sina kunder. De ska genomföra sin affärsidé genom att utnyttja stordriftsfördelar och använda all sin kunskap till att göra de bästa handlingarna för kunden.
2. H&M:
H&M erbjuder kläder som följer modet, är av bra kvalitet och de försöker också hålla priset på kläderna så lågt som möjligt. Alltså tillfredsställer de inte bara kundens behov av att ha kläder utan också att de ska vara kläder som följer modet, är av bra kvalité och gärna ganska billiga. Eftersom vi överlever utan kläder försöker H&M att uppfylla ett sekundärt behov.
Eftersom H&M finns i hela 29 länder, erbjuder kläder till både män, kvinnor och barn och då alla människor bär kläder består deras kundgrupp av nästan alla människor i dessa länder.
Deras produktidé är moderiktiga, billiga kläder med hög kvalité.
Deras resurser är 68 000 medarbetare och 700 fristående leverantörer. De ska genomföra sin idé genom att inhämta inspiration från gatan, filmer m.m. och sedan köpa in kläderna från olika leverantörer och sälja vidare till kunden.
3. Skandiabanken:
Skandiabanken vill tillfredsställa kundens behov av att bl.a. kontrollera sin ekonomi, förvara sina pengar och även låna pengar. Det är visserligen viktigt att förvara och ha koll på sina pengar men detta är fortfarande ett sekundärt behov då det inte är något som kroppen kräver.
Deras kundgrupp är alla människor i Sverige och Norge (det är i dem länderna Skandiabanken finns) som har pengar och Internet (Skandiabanken har ju inga kontor så allt sköts via Internet). De riktar sig mest till vuxna då det är de som har störst behov av att förvara och ha koll på sina pengar men även barn och ungdomar kan förvara sina pengar här.
Deras produktidé är att erbjuda tjänster som t.ex. bankkonton, kunna placera pengar i fonder, kunna pensionspara m.m.
Deras resurs är Internet då det gör det möjligt för Skandiabanken att nå sina kunder trots att de inte har några kontor dit kunderna kan komma. Även deras kunders sparpengar är en resurs då de kan låna ut dem till deras kunder som vill låna pengar.
4. El-giganten:
El-giganten vill tillfredsställa kundens behov av hjälp av maskiner i hushållet (sekundärt behov) som t.ex. kylskåp och spisar.
Deras kundgrupp är folk som bor i Norden och då framförallt vuxna då det oftast är dem som sköter hushållet.
Produktidén är att erbjuda hemelektronik, elektroniska hushållsapparater(t.ex. kylskåp, vattenkokare, spisar m.m.) och tjänster som har med dessa produkter att göra.
Deras resurser är t.ex. deras gigantiska lager i Jönköping där de förvarar alla produkter som de köper in. Sedan fraktar de produkterna från lagret till affärerna där de kommer i kontakt med kunderna.
5. Friskis & Svettis
Människor har ett behov att röra på sig och motionera för att kunna hålla sig friska och starka. Detta behovet tillfredsställer Friskis & Svettis. Det är ett sekundärt behov då vi överlever utan motion.
Deras kundgrupp är alla människor i Sverige som inte får tillräckligt med motion i vardagen eller vill motionera och träna ännu mer än vad de redan gör.
Friskis & Svettis erbjuder tjänster som t.ex. aerobicskurser och produkter som t.ex. spinningcyklar och andra träningsmaskiner. Detta är deras produktidé.
Deras resurser är de folk som ideellt ställer upp och leder olika kurser, deras lokaler och de pengar de får in från de som går och motionerar hos dem. De ska genomföra sin affärsidé genom att erbjuda ett stort utbud av olika sätt att motionera på. Allt för att alla ska hitta någon motion de tycker är rolig.
6. Ericsson
Ericsson vill tillfredställa människans behov att kunna kommunicera med varandra både privat och inom jobbet. Är ett sekundärt behov.
Då Ericsson är ett väldigt stort företag som finns över nästan hela världen så finns deras kundgrupp över nästan hela världen. Deras kundgrupp består av människor som kan utnyttja deras teknik alltså folk med bl.a. mobiler, datorer m.m.
Ericsson är som sagt ett väldigt stort företag och gör flera saker t.ex. gör de mobiltelefoner tillsammans med företaget Sony. Men deras främsta produktidé är att de bygger en stor del av den teknik som får bl.a. mobiltelefonerna, datorer att funka som t.ex. basstationer för mobiltelefoner.
Några av deras resurser är deras anställda och företagets forsknings- och utvecklingsarbete. Detta forsknings-och utvecklingsarbete är en viktig del av Ericssons väg mot att uppfylla sin affärsidé och leverera den senaste och bästa teknologin till sina kunder.
7.McDonald´s
McDonald´s erbjuder mat och tillfredsställer alltså ett av människans primära behov, hungern.
McDonald´s kundgrupp består nog av alla människor i världen för det finns över hela världen och mat är något som alla behöver.
Snabb, enkel, billig och god mat är McDonald´s produkt och alltså deras produktidé.
Deras resurser är t.ex. deras resturanger där maten lagas och säljs till kunden.
8. Electrolux.
Electrolux tillfredsställer människans behov att få hjälp att sköta hemmet när det t.ex. gäller städning. Det är ett sekundärt behov.
Electrolux kundgrupp består av alla människor som bor i de länderna som de har affärer i (över 150 st) och som har ett hem att sköta.
Deras produktidé är produkter som gör det lättare att sköta hemmet som t.ex. dammsugare, tvättmaskiner, kylskåp m.m.
En av deras resurser är sina affärer då det är där de kommer i kontakt med sina kunder.
6. Identifiera olika slogans
a. Vilka företag eller produkter ligger bakom följande slogans?
- Livet har sina goda stunder= McDonald´s
- Connecting people= Nokia
- För god att kolsyra= MER
- Om du får oväntat besök=Gevalia
- Om katten själv får välja= Whiskas
- Make yourself heard= Ericsson
- För att du älskar det goda=OLW
- Bli onödigt rik= ATG
b. Vilka är budskapen i ovanstående slogans?
1. Här är budskapet att även om livet kan vara svårt och jobbigt kan det ibland ha sina goda stunder och dem kan du få hos McDonald´s. Dessutom får du äta god mat.
2. Nokias budskap här är att de får folk att ta kontakt med varann och föras närmare.
3. Med den här slogan menar MER att den är så god så att den inte behövs kolsyras.
4. Här är budskapet att vem som än kommer går det alltid bra att bjuda på en kopp av Gevalias kaffe.
5. Whiskas budskap är helt enkelt att deras kattmat är godare och bättre än konkurrenternas eftersom det är den katterna tycker är godast.
6. I sloganen "Make yourself heard" finns budskapet att om du väljer Ericssons tjänster kan du lätt få andra människor att lyssna på dig.
7. Budskapet här är att det är klart att du borde köpa OLW:s chips för du älskar ju hur gott de smakar.
8. Med den här sloganen menar ATG att du kan vinna så mycket så det är nästan fånigt om du spelar hos dem.
c. Försök att formulera en yttre affärsidé för dessa företag utifrån budskapet i deras slogans
1. McDonalds= Vår affärsidé är att skapa en plats där du kan sätta dig ner och äta god mat som du slipper vänta på och bara ta det lugnt. En plats där du kan fly undan dagens stress och spring.
2. Nokia= Det vi vill med vårt företag är att hjälpa människor att hålla kontakten och se till så att ni inte glider ifrån varandra. Vi vill att du ska ha möjlighet att få tag i vem du vill, när du vill.
3. Mer= Vi vill göra MER så god så att den inte kan göras godare, inte förrän då är vi nöjda.
4. Gevalia= Vår affärsidé är att skapa ett kaffe som alla kan njuta av och som aldrig är fel att bjuda på.
5. Whiskas= Våra katter är underbara husdjur och vi tycker att de förtjänar de allra bästa. Tack vare detta ser vi alltid till att vår mat är den som katterna själva allra helst vill ha.
6. Ericsson= Vi anser att alla har rätt att uttrycka sig och därför ser vi till att våra produkter kan hjälpa dig att nå ut till så mycket folk som möjligt.
7. OLW= För oss på OLW räcker det inte med att våra chips smakar ok utan vi ser till att våra chips får precis den smak som man älskar. Allt för att du ska få bästa möjliga smakupplevelse!
8. ATG= Vi tycker att alla ska ha chansen att kunna bli så rika så de inte ens vet vad de ska göra av pengarna. Om man då samtidigt får njuta av och känna spänningen vid ett travlopp kan det väl knappast bli bättre?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)