Uppgifter företagets olika former och intressenter

1. Ange om följande påståenden är rätt eller fel

1. Fel. Även i aktiebolag kan det vara en ägare.


2. Rätt.


3. Fel. Det är i aktiebolag man behöver minst 100 000 kr i startkapital.


4. Rätt.


5. Fel. Det kan vara en ägare i ett aktiebolag.


6. Fel. Ett handelsbolag måste ha minst två ägare.


7. Rätt.


8. Fel. Handelsbolag är en juridisk person.


9. Fel. Kommanditbolag är en form av handelsbolag.


10. Rätt.


11. Fel. Ericsson är ett aktiebolag.


12. Rätt.


13. Rätt.


14. Fel. När ett projekt är slutfört splittras gruppen och deltagarna går med i olika nya projekt.


15. Fel. Kooperativa företag ägs av de som är med i företaget.


16. Fel. Handelsföretag köper in varor från andra företag och säljer dem sen vidare.


17. Fel. I vissa företag är vissa intressenter särskilt viktiga. T.ex. är personalen extra viktig för Manpower.

2. Förklara följande viktiga begrepp

1. Obegränsat ekonomiskt ansvar: Den som har obegränsat ekonomiskt ansvar är den som personligt står för företagets alla skulder och måste alltså betala dem ur sin egen ficka och inte med förtagets pengar. T.ex. har ägaren över en enskild firma detta.
2. Aktier: Aktier är delar i olika företag som personer kan köpa och på så vis bli delägare i ett företag. Det är av företag som är aktiebolag man kan köpa aktier t.ex. som Ericsson.
3. Aktiekapital: Det startkapitalet ägaren/ägarna måste betala när de ska starta ett aktiebolag. Måste minst ligga på 100 000 kr. Anledningen till att det måste ha ett startkapital är att annars kan inte t.ex. leverantörer till företaget vara säkra på att de kommer få några pengar eftersom det kan ju bli så att företagets aktier sjunker kraftigt och företaget får inte in några pengar.
4. Juridisk person: T.ex. aktiebolag och handelsbolag är juridiska personer vilket innebär att det är själva företaget som går med i avtal, blir stämda, måste betala skulder m.m. och inte den eller de privatperson/privatpersoner som äger företaget.
5. Kommanditbolag: Kommanditbolag är en form av handelsbolag men i ett handelsbolag ställs alla ägare ansvariga om det händer något, t.ex. att företaget är skyldiga pengar, även om det bara var en av ägarna som gjort något. Däremot i ett kommanditbolag kan man bestämma att endast en ägare (eller fler) blir ansvarig för företagets ekonomi och därmed ensam ansvarig för vad som händer. Den ägaren kallas komplementär (komplementärer).
6. Kommanditdelägare: Det är de ägare i ett kommanditbolag som inte är ansvariga för företagets ekonomi alltså alla ägare förutom komplementären(komplementärerna). Kommanditdelägarna kan bara förlora de pengar de investerat i företaget.
7. Kooperativ: Det betyder att alla medlemmar jobbar tillsammans.
8. Ideell förening: Är ingen juridisk företagsform då det inte har något större intresse av att tjäna pengar. T.ex. är Böda/Högby(fotbollsklubb) och scoutförbund ideella föreningar.
9. Organisation: I ett företag med många anställda måste man ge vissa anställda vissa uppgifter och vissa anställda andra uppgifter. Om man delar upp arbetsuppgifterna får man en organisation. Om man inte gör detta blir det svårt att få något gjort då ingen har klart för sig vad dom ska göra.
10. Funktionsorganisation: När ett företag har en funktionsorganisation delar de upp de företaget efter de olika uppgifter som finns inom företaget. T.ex. har en grupp hand om försäljningen, en om peronalen, en om annonsering etc. Det finns ofta också en stab som samordnar alla olika grupper och allra högst sitter företagets VD.
11. Produktorganisation: Här delas företaget upp efter vad de producerar. I t.ex. ett företaget skulle man kunna dela upp det så en grupp gör fullkornsflingor, en gör frostade flingor och en gör vanliga flingor. Grupperna har själva hand om försäljning m.m. för det de producerar. Även här finns en stab som samordnar allt och en VD som bestämmer.
12. Projektorganisation: Här sätts ett antal människor i ett företag ihop för att göra en sak t.ex. göra en reklamfilm för företaget. När projektet är färdigt splittras gruppen och sätts t.ex. in i nya projekt.
13. Offentliga företag: Företag som ägs av staten t.ex. SJ.
14. Industriföretag: Industriföretag tillverkar sina varor själva eller så köper de in varor som de förbättrar.
15. Handelsföretag: Det är i stort sett alla butiker vi går i då de köper in varor och säljer dem sen vidare till kunden. T.ex. är HM, ICA m.fl. handelsbolag.
16. Serviceföretag: Servieföretag erbjuder tjänster istället för varor. Några exempel är städfirmor, frisörer m. fl.
17. Intressant: En grupp eller människa som har ett intresse i ett företag då de ger företaegt något och får något tillbaka. Några exempel är personalen (ger arbete, får lön), kunder (ger pengar, får varor och tjänster.), m.fl.
18. Intressentkonflikt: Dessa kan uppstå när de olika intressanterna anser olika. T.ex. anser kanske kunden att priserna ska sänkas medan ägarna anser att priserna inte bör sänkas.
    

Diskussionsuppgifter

1. Några fördelar med ett handelsbolag är att det inte behövs ett större startkapital för att starta och det är enklare att starta än vad det är att starta ett aktiebolag. Men det som är riskfyllt med ett handelsbolag är att ägarna står personligt ansvariga för företagets skulder och måste alltså använda sina egna pengar för att betala skulderna och då inte bara de skulder man sjäva skaffar sig utan också de skulder ens delägare drar på sig då ägarna i ett handelsbolag har ett obegränsat och solidariskt ansvar för företagets ekonomi. Så alltså kanske det börjar med att man inte behöver lägga ut så mycket men det kan sluta med att man förlorar allt man äger och har.
I Aktiebolag däremot måste man lägga ut minst 100 000 kr i startkapital och det är högre krav och mer komplicerat att starta t.ex. måste du ha en styrelse och en revisor. Du måste dessutom hela tiden redovisa ens inkomser, utgifter m.m. Men en av de största fördelarna med ett aktiebolag är att ägarna måste inte använda sina egna personliga tillgångar till att t.ex. betala skulder utan istället är det själva företaget som är ansvarigt för detta.
Alltså är det lättare och billigare att starta ett handelsbolag men om företaget skulle bli skyldig någon pengar riskerar ägaren att förlora allt dem äger. Ett aktiebolag är däremot svårare och dyrare att starta men om företaget får så stora skulder så företagets pengar inte räcker till behöver ägaren inte vara orolig då han/hon inte blir skyldig att betala skulderna med sina egna tillgångar utan istället avskrivs skulderna.

2. Därför att delägarna i ett aktiebolag kan aldrig förlora mer än det de satsat i företaget för om det skulle vara så att att företaget går i konkurs (alltså inte har ett öre kvar) men har fortfarande skulder blir ingen betalningsskyldig utan skulderna avskrivs istället.
P.g.a. detta finns det en risk för leverantörerna att de inte ska få sina skulder betalda men denna risk finns även när de säljer till t.ex. ett handelsbolag då ägaren kan ha helt slut på tillgångar. Men det som gör aktiebolag den säkraste bolagsformen för leverantörer är att det är i den här bolagsformen som de har bäst insyn på ekonomin då aktiebolag är skyldiga att noga skriva ner allt som händer i deras ekonomi och ha en revisor som ger en årsrapport över hur det gått för företaget. Tack vare detta kan leverantören se hur mycket pengar företaget har och hur framgångsrikt det är och det gör det lättare att väredera om det är värt att ta den risken. Alltså är aktiebolag den säkraste bolagsformen för leverantörer.

3.Jag skulle tycka att det skulle vara roligt att jobba i ett projekt som jag är själv är intresserad av och kan mycket om eftersom det krävs att man ska lägga ner mycket arbete och oftast har man inte tid att lära sig mer om projektet utan det gäller att man vet vad man håller på med redan från början. T.ex. skulle jag kunna jobba med något om hur man kan förbättra skolan eftersom jag går i skolan och vill gärna påverka den till det bättre. Eftersom jag gått i skola i drygt 10 år kan jag en hel del om den.
Något som jag tycker skulle vara jobbigt att jobba med är något som jag inte kan något om eller är ett dugg intresserad av. För jag har ingen större lust att använda en stor del av min tid på något jag tycker är ointressant och dessutom skulle jag bli tvungen att jobba extra mycket om jag inte kan något om projeketet för då måste jag ju lära mig om det.
För att jobba i en projektorganisation tror jag man måste vara en väldigt framåt, lättanpassad och lättlärd människa som är redo att ge allt för att göra en sak riktigt bra och sedan bara glömma den saken och börja på en annan och ge samma energi i den. Man måste nog vara framåt och våga fråga vad som behövs göras och sedan göra det. Dessutom jobbar man ofta under tidspress i en projektorganisation så det gäller att man kan klara av det. De måste även vara beredda på att göra "skitgörat" eftersom här finns inte direkt någon underordnad personal som tar hand om det utan alla gör det som måste göras tillsammans.

4. T.ex. kan intressenterna tycka olika om hur företaget ska använda de pengar de tjänar in. Personalen kan t.ex. tycka att de ska få löneförhöjning medan ägarna vill använda pengarna till att betala skulder. En annan intressekonflikt som kan uppstå är t.ex. att ägarna kanske känner att nu när det går så bra för företaget vill de bli ännu större genom att flytta till en annan ort. Detta skulle inte bli så uppskattat av varken personalen eller kommunen företaget ligger i då det skulle betyda att en massa människor skulle bli av med jobbet. Att folk blir av med av jobben kan leda till att de flyttar och detta vill ju inte kommunerna. En annan intressekonflikt som kan uppstå är mellan kunderna och personalen för om det går bra för företaget kan kunderna börja begära mer av personalen t.ex. bättre service men personalen anser att de behöver fler folk för att klara det.