Repetera
1. På "Skatte- och avgiftsanmälan", som är den blankett företaget ska fylla i när de registrerar sig hos skatteverket, ska det stå:
Sökarens namn
Vilken juridisk företagsform företaget har och vilken address det har
Vad företaget ska syssla med, vilken affärsidé de har, m.m.
Antal anställda och hur mycket lön de betalar ut sammanlagt
m.m.
2. Att ett företag har en F-skattsedel betyder att de har rätt att ta betalt av sina kunder. Utan den kan kunderna inte vara säkra på att företaget de köper av inte jobbar svart, alltså inte betalar skatt.
3. I en skattedeklaration skattas moms, arbetsgivaravgifter, skattebetalningar, F-skatt m.m.
4. Skattedeklarationen ska lämnas en gång varje månad.
5. Den vanligaste procentuella momspålägegt är 25 % men på t.ex. livsmedel brukar den ligga på 12 % och på böcker, konsterter, resor, bio, m.m. 6 %.
6. P.g.a momsen blir ju varan eller tjänstens pris större då företaget lägger på momsen efter de satt ut sitt pris. T.ex. om ett företag säljer en tröja för 100 kr kommer den att kosta 125 kr när man köper den då momsen (i det här fallet 25 %) måste läggas på.
7. T.ex. är legitimerad sjukvård (sjukvård som verkligen behövs, t.ex. gäller inte detta massage om du har lite ont i nacken), tandvård, äldreomsorg, barnomsorg, motionsträning, försäkringar, m.m momsbefriade. Även vid transporter och utlandsresor inom EU slipper du betala moms.
8. För företaget kostar det ju inget att lägga på moms och de tjänar inget på det så pengarna går direkt till skatteverket.
9. För att beräkna ett företags moms tar man skillanden mellan dess utgående moms och dess ingående moms. Alltså momsen de får betala när de köper in saker och momsen de lägger på när de säljer saker.
10. Den ska redovisas senast den tolfte varje månad.
11. För personalen ska företaget betala in personalskatt och arbetsgivaravgifter till skatteverket.
12. Skatteavdraget beräknas genom en speciell tabell som skatteverket har där det står hur stort skatteavdraget ska bli jämfört med lönen.
13. De brukar ligga på ca. 33 % så företaget räknar ut hur mycket 33 % av lönen är.
14. Två skatter som en enskild näringsidkare betalar med F-skatten är inkomstskatt på nettointäkt och sociala avgifter på nettointäkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Alla privatpersoner har ett skattekonto hos skatteverket.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. FEL. T.ex. är legitemerad sjukvård, tandvård m.m. inte momsbelagda.
G. FEL. 25% momspålägg motsvaras av 20% momsavdrag alltså att om du köper en tröja för 125 kr (om har momsen 25%)är 20 % av det priset moms (25 kr).
H. RÄTT
I. FEL. Ett företags utgående moms är den moms företaget betalar vid försäljning(försäljningsmoms). Vid inköp betalar företaget inköpsmoms (ingående moms).
J. RÄTT
K. FEL. Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgifterna.
L. RÄTT
M. FEL. Sociala avgifter på nettointäkt ingår i F-skatten.
söndag 12 oktober 2008
lördag 11 oktober 2008
VG uppgifter fristående
6:10 Värdeminskning
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
A. Utgiften (sammanlagda inköpspriset) under år X3: 20 x 20 000= 400 000 kr
Svar: Utgiften för företaget är 400 000 kr.
B. Enda kostnaden för företaget år X3 blir stolarnas värdeminskning som är inköpspriset delat på den ekonomiska livslängden som i det här fallet är 4 år (så länge beräknas stolarna kunna användas): 400 000/4= 100 000 kr
Svar: Kostnaden för stolarna år X3 är 100 000 kr.
C. Värdeminskningen är alltid samma varje år så även år X6 är kostnaden 100 000 kr.
D. Om stolarna kan användas i fem år blir den ekonomiska livslängden fem år och då får man räkna ut värdeminskningen genom att ta inköpspriset delat på fem: 400 000/5 = 80 000 kr
Svar: Kostnaden för år X3 om stolarna håller i fem år är alltså 80 000 kr.
6: 11 Beräkna försäljningsintäkter
A. Kostnader
Varukostnader: 1 500 000 kr
Lokalkostnader: 260 000 kr
Värdeminskning: 40 000 kr
Övriga kostnader: 120 000 kr
Sammanlagda kostnader: 1 920 000 kr
För att kalkylen ska gå ihop måste Cindy och Petter Berg tjäna ihop pengar för att kunna klara alla kostnader (1 920 000) och dessutom få en vinst på 600 000 kr: 1 920 000 + 600 000= = 2 520 000 kr
Svar: Cindy och Petter måste tjäna ihop 2 520 000 kr för att klara sina kostnader och få den vinst de vill ha.
B. 2 520 000/280= 9000 kr
Svar: Cindy och Petter måste sälja i genomsnitt för 9000 kr varje dag om de har öppet 280 dagar på ett år för att deras kalkyl ska kunna gå ihop (kunna betala sina kostnader och få den vinst de vill ha).
6:12 Analysera resultat
A.
Kostnader:
Varukostnader: 4 500 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 260 000 kr
Sammanlagda kostnader: 6 530 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 7 200 000 kr
Sammanlagda intäkter: 7 200 000 kr
Resultat:
7 200 000 - 6 530 000 = 670 000 kr
Svar: Resultatet blir 670 000 kr alltså går företaget med en vinst på 670 000 kr.
B.
Kostnader:
Varukostnader: 5 300 000 kr
Personalkostnader: 1 200 000 kr
Lokalkostnader: 480 000 kr
Räntekostnader: 40 000 kr
Värdeminskning på inventarier: 50 000 kr
Diverse kostnader: 300 000 kr
Sammanlagda kostnader: 7 370 000 kr
Intäkter:
Varuförsäljning: 8 400 000 kr
Sammanlagda intäkter: 8 400 000 kr
Resultat:
8 400 000 - 7 370 000= 1 030 000 kr
Svar: Här blir resultatet 1 030 000 kr, alltså går företaget med 360 000 kr (1 030 000-670 000 =360 000) högre vinst.
C.
Svar: Anledningen till att vinsten ökar är att företaget får högre intäkter. Visserligen får de högre kostnader också men intäkterna ökar mer än kostnaderna:
Intäkternas ökning: 8 400 000 - 7 200 000 = 1 200 000 kr
Kostnadernas ökning: 5 300 000 - 4 500 000 = 800 000 kr
300 000 - 260 000 = 40 000 kr
Sammanlagd ökning av kostnaderna: 840 000 kr
Sammanlagd ökning: 1 200 000- 840 000= 360 000 kr
Alltså tjänade företaget 360 000 kr mer det andra året än det första vilket ledde till högre vinst.
söndag 5 oktober 2008
Resultat och budget
Repetera
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
1. Resultatet är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under en viss period t.ex. ett år. Resultatet kan antingen visa ekonomiskt överskott (vinst) eller underskott (förlust).
2. En intäkt är de pengar företaget får när de säljer sina varor eller tjänster under en period t.ex. ett år.
3. Kostnader uppstår när företaget förbrukar, alltså tar slut på, sina resurser under en period t.ex. ett år.
4. Inbetalning är de pengar företaget får av kunden när de köper företagets varor eller tjänster. Pengarna räknas inte som inbetalningar förrän företaget fått pengarna. T.ex. kanske en kund köper en vara men får en kredittid på 30 dagar. Inte förrän de 30 dagarna gått och kunden har betalat och företaget fått pengarna räknas de som inbetalning.
5. Utbetalningar är de pengar som företaget betalar till sina leverantörer för inköpen: även här räknas pengarna inte som utbetalning förrän de nått leverantören t.ex. efter 30 dagars kredittid.
6. Varukostnad är det värde de varor som företaget förbrukat har under en viss period. Varukostnaden räknas ut genom att man först tar reda på hur mycket de varor man redan hade (hade på lager) var värda i början av perioden. Sedan lägger man till värdet på de varor man köpt in under perioden man räknar med, detta blir det sammanlagda varuvärdet (hur mycket alla ens varor under den här perioden var värda). Sedan tar man skillanden mellan det sammanlagda varuvärdet och värdet på de varor man har kvar (de varor som ligger i lager) när perioden är slut.
7. Resultatet beräknas genom att man tar skillnaden mellan intäkter och kostnader. Om företaget får ekonomisk överskott (vinst) betyder det att företaget har pengar över och kan använda dem till det företaget vill. Medan ekonomiskt underskott (förlust) betyder att företaget har för små intäkter så företaget kan inte betala sina kostnader. Så företaget får skulder de måste betala.
8. En budget är en slags planering, uppställning över företagets t.ex. intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar under en viss period (alltså de man räknar på att företaget kommer få under perioden) Man gör budgetar för att lättare se hur företagets ska agera, så de ska veta vad de har.
9. En resultatbudget gör man genom att räkna ut vad företagets intäkter och kostnader kommer bli under en period t.ex. ett år. Sedan skriver man vad skillanden är mellan dem (resultatet). Detta gör man för att se att företaget har tillräckligt höga intäkter för att klara kostnaderna och även ha pengar över som ägaren kan ge sig själv, så företaget kan köpa in nya t.ex. maskiner om det behövs, m.m.
10. Genom att jämföra den med kalkyler, alltså hur det blev i verkligheten och inte enligt teorin. Sedan ser man hur stor skillnad det blev mellan resultatbudgeten och verkligheten.
11. Den visar skillnaden mellan de pengar företaget fått in (inbetalningar)och betalat ut (utbetalningar). Man räknar bara med reella medel, alltså kontanter och pengar på banken. Här kan man få antingen likviditetsöverskott (pengar över) eller likviditetsunderskott (skulder).
12. Man ställer upp en likviditetsbudget genom att först räkna ihop ett företags inbetalningar under en viss period t.ex. ett år. Sedan räknar man ihop utbetalningarna under samma period. Sedan räknar man ut skillnaden mellan dem.
13. I likviditetsbudgeten kollar man på inbetalningar och utbetalningar och i resultatbudgeten kollar man på intäkter och kostnader. T.ex. är en värdeminskning av en maskin en kostnad men det är inget utbetalning för företaget betalar ju inte ut pengar för maskinen utan får bara mindre pengar för den om de skulle sälja den. Medan en betalning av ett lån (amortering) är en utbetalning och ingen kostnad då man inte förbrukar resursen. Ett lån räknas som en inbetalning och inte en intäkt eftersom företaget har ju inte sålt eller gjort något åt banken. Alltså är det skillnad mellan inbetalningar och intäkter och mellan utbetalningar och kostnader. P.g.a. detta är det alltså skillnad mellan likviditetsbudgeten och resultatbudgeten.
14.
Se till så dina kunder betalar för de varor eller tjänster de köpt när kredittiden gått.
Försök få större kunder som har stora beställningar att betala lite tidigare eller i förskott eftersom de kommer kosta företaget en massa pengar att ordna beställningen.
Försöka se till så de kan betala sina leverantörer lite senare istället för direkt när de får varorna alltså få förlängd kredittid hos dem.
Se till så varorna på lagret säljs. De varorna är ju värda pengar men när de står ute i lagret kan pengarna inte användas. Så man säljer dem för att "få ut pengarna".
Företaget kan få en hög inbetalning genom att sälja sina maskiner och sedan leasar dem maskinerna av dem de sålde maskinerna till. De får alltså en hög summa pengar i utbyte mot att betala ut en liten summa pengar under en längre tidsperiod.
15.
Banklån
Leasa sina maskiner och inventarier
Företagarlån från ALMI och NUTEK
Factoring (istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget.)
Checkkredit (får låna pengar regelbundet så länge det inte går över en gräns som kallas limitbelopp i utbyte betalar företaget 2% av limitbeloppet varje år).
16. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor kan företaget låna pengar av finansbolag i utbyte mot att de får kundfakturorna. Företaget får 80 % av fakturornas belopp kontant och resten när kunderna betalt in fakturorna som de alltså nu betalar in till finansbolaget som köpt fakturan. Företaget måste även betala ränta till finansbolaget
17. Leasing är ungefär som att hyra något. Man låter en annan vara ägare över det man leasar och sen får man använda det mot att man betalar en viss summa varje månad. Man sprider alltså ut kostnaden istället att betala allt direkt.
Rätt eller fel?
A. RÄTT
B. RÄTT
C. FEL. Kostnader är förbrukade resurser.
D. RÄTT. Värdeminskningen beräknas genom att man delar inköpspriset för inventariern med dess ekonomiska livslängd.
E. FEL. Värdeminskning är en kostnad.
F. RÄTT. Varukostnad är värdet av en av förbrukade varor under en period t.ex. ett år.
G. RÄTT
H. FEL. Man delar ineventariens inköpspris med dess ekonomiska livslängd.
I. RÄTT
J. RÄTT
K. FEL. En resultatbudget visar planerade intäkter och kostnader.
L. FEL. Utfallet är företagets verkliga belopp enligt resultatrapporten. Alltså hur stor skillnad det blev mellan intäkterna och kostnaderna i verkligheten och inte hur företaget trott.
M. RÄTT
N. RÄTT
O. Utfallet är resultatrapporten.
P. RÄTT
Q. FEL. Inbetalningar - utbetalningar = överskott/underskott
R. FEL. Månadens Ingående likvida medel - Månadens utgående likvida medel = Månadens överskott/underskott
S. RÄTT
T. FEL. Värdeminskningen kan vara en punkt i resultatbudgeten.
U. RÄTT
V. FEL. Man ska be om förlängd kredittid så man inte behöver betala förrän t.ex. några månader senare.
X. RÄTT
tisdag 30 september 2008
VG uppgifter fristående
Form Fitness kapitalbehov
A. Ju högre risk en bank eller låntagare tar desto högre ränta vill de ha. När banken eller låntagaren tar en risk betyder det att de lånar ut pengar till någon som de inte är helt säkra på kommer lyckas med sin idé, de är alltså inte helt säkra på att de ska få tillbaka de pengar som de lånar. Ju mer osäkra banken är på affärsidén och ju mer pengar banken lånar ut desto högre risk tar de när de lånar ut pengarna. Som en försäkring att banken i alla fall ska få lite pengar och inte förlora vartenda öre de lånat ut tar de en högre ränta så de i alla fall får in pengar genom räntan.
B. De "tunga resurserna" när man ska starta ett gym är lokalen och maskinutrusting. Alltså är de "tunga resurserna" saker företaget måste ha för att kunna starta företaget men som ofta är väldigt dyra. De "tunga resurserna" tillhör alltså ofta investeringarna. I t.ex. ett raftingföretag är det de fullt utrustade båtarna som är det "tunga kapitalet".
C. Form fitness ägare Christian lyckas undvika de "tunga resurserna" genom att få igenom bra affärsuppgörelser med sin leverantörer. När det gällde lokalen lyckades Christian få igenom ett avtal med sin hyresvärd där de får hyra lokalen. De fyra första månaderna slapp de betala vilket kan vara skönt för ett nystartat företag har ofta inte så mycket inkomster i början och den femte månaden fick de betala en lite lägre hyra än vad lokalen egentligen var värd men allt eftersom höjdes hyran lite i taget tills den till sist låg på normal nivå. Christian kunde nog inte fått ett bättre avtal med sin hyresvärd för i början får de nog inte så mycket kunder och inkomster så det var bra att hyran var så låg då men i och med att tiden går etablerar sig Form Fitness allt mer och kunderna blev fler och fler och inkomsterna högre och högre. Så under tiden som går har de alltså möjlighet att betala högre och högre hyra och till sist har de tillräckligt höga inkomster för att betala en normal hyra.
När det sedan gäller maskinutrustningen fick de leasa (hyra) denna och då betalningen blev mer utspridd kunde de använda företagets vinst för att betala hyran. Innan företaget startat var de ju tvunga att använda sina egna pengar eller lånade pengar och då det var så mycket pengar som skulle behövas läggas ner hade låntagaren eller de själva tagit en oerhörd risk att förlora vartenda öre.
D. Med "köp-loss-leasing" menar Christian att de först leasar (hyr) maskinutrustningen tills företaget har tjänat så mycket pengar att de kan köpa loss maskinutrustingen från leverantören och istället äga den själv. Alltså kan "köp-loss-leasing" jämföras med avbetalning (istället för att betala allt på en gång betalar man en mindre summa varje månad tills varans pris har uppnåtts).
E. Leasing är nästan samma sak som hyra och detta gör ju att visserligen behöver du ofta inte betala en stor summa innan ditt företag startat men du blir ju tvungen att regelbundet betala hyran vilket kan bli en ganska stor utgift beroende på hur hög hyra du har kommit överens om med din leverantör (leasinggivare). Den här regelbundna utgiften hade du sluppit om du köpt det du ville ha direkt istället och då blivit ägare av det.
F. Ja, jag tycker att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov väldigt bra. Deras investeringar var ju väldigt dyra så de förstod snabbt att de skulle bli svårt att låna pengar och om en låntagare ändå skulle gå med på det skulle de ta en stor ränta vilket skulle bli ännu dyrare för Form Fitness. Istället har de lyckats jämna ut sina utgifter i takt med att inkomsterna kommer. Men risken med detta är att de är ju beroende av att få tillräckligt höga inkomster. Om det inte kommer tillräckligt många kunder varje månad kan de inte betala hyran och företaget riskerar att gå i konkurs.
Hyra eller anställa?
A. Anställa egen säljare:
16 000 x 0,44= 7040 kr (arbetsgivaravgifter på 44%)
Total personalkostnad per månad: 16 000 + 7040=23 040 kr
Total personalkostnad under sex månader: 23 040 x 6= 138 240 kr
Hyra säljare från ett bemanningsföretag:
Total personalkostnad per månad: 28 000 kr
Total personalkostnad under sex månader: 28 000 x 6= 168 000 kr
B. Det blir billigare för företaget att anställa en egen säljare då det skulle kosta dem 138 240 kr under ett halvår medan att hyra peronal från ett bemanningsföretag skulle kosta 168 000 kr. Företaget skulle tjäna 29 760 kr under det här halvåret om de anställde egen personal.
C. Man brukar hyra personal från bemanningsföretag när ens företag behöver extrapersonal under en kort period t.ex. om ett cateringföretag har en stor beställning och behöver extra serveringspersonal eller kockar under bjudningen. Det som är bra med hyrd personal är att det är lätt att få tag i kvalificerad personal snabbt och man kan sen "sparka" dem utan en större anledning. För om företaget istället skulle anställa egen personal skulle det kunna bli svårt att sparka dem då man måste ha en väldigt bra anledning för att sparka en anställd (det ska antingen vara arbetsbrist, det ska inte finnas något den anställda kan arbeta med, eller starka personliga skäl, t.ex. missbruk eller liknande). En annan sak som är bra med bemanningsföretag är att om det är svårt att hitta egen personal kan man alltid vända sig till dem och oftast hitta någon som kan jobba åt en.
A. Ju högre risk en bank eller låntagare tar desto högre ränta vill de ha. När banken eller låntagaren tar en risk betyder det att de lånar ut pengar till någon som de inte är helt säkra på kommer lyckas med sin idé, de är alltså inte helt säkra på att de ska få tillbaka de pengar som de lånar. Ju mer osäkra banken är på affärsidén och ju mer pengar banken lånar ut desto högre risk tar de när de lånar ut pengarna. Som en försäkring att banken i alla fall ska få lite pengar och inte förlora vartenda öre de lånat ut tar de en högre ränta så de i alla fall får in pengar genom räntan.
B. De "tunga resurserna" när man ska starta ett gym är lokalen och maskinutrusting. Alltså är de "tunga resurserna" saker företaget måste ha för att kunna starta företaget men som ofta är väldigt dyra. De "tunga resurserna" tillhör alltså ofta investeringarna. I t.ex. ett raftingföretag är det de fullt utrustade båtarna som är det "tunga kapitalet".
C. Form fitness ägare Christian lyckas undvika de "tunga resurserna" genom att få igenom bra affärsuppgörelser med sin leverantörer. När det gällde lokalen lyckades Christian få igenom ett avtal med sin hyresvärd där de får hyra lokalen. De fyra första månaderna slapp de betala vilket kan vara skönt för ett nystartat företag har ofta inte så mycket inkomster i början och den femte månaden fick de betala en lite lägre hyra än vad lokalen egentligen var värd men allt eftersom höjdes hyran lite i taget tills den till sist låg på normal nivå. Christian kunde nog inte fått ett bättre avtal med sin hyresvärd för i början får de nog inte så mycket kunder och inkomster så det var bra att hyran var så låg då men i och med att tiden går etablerar sig Form Fitness allt mer och kunderna blev fler och fler och inkomsterna högre och högre. Så under tiden som går har de alltså möjlighet att betala högre och högre hyra och till sist har de tillräckligt höga inkomster för att betala en normal hyra.
När det sedan gäller maskinutrustningen fick de leasa (hyra) denna och då betalningen blev mer utspridd kunde de använda företagets vinst för att betala hyran. Innan företaget startat var de ju tvunga att använda sina egna pengar eller lånade pengar och då det var så mycket pengar som skulle behövas läggas ner hade låntagaren eller de själva tagit en oerhörd risk att förlora vartenda öre.
D. Med "köp-loss-leasing" menar Christian att de först leasar (hyr) maskinutrustningen tills företaget har tjänat så mycket pengar att de kan köpa loss maskinutrustingen från leverantören och istället äga den själv. Alltså kan "köp-loss-leasing" jämföras med avbetalning (istället för att betala allt på en gång betalar man en mindre summa varje månad tills varans pris har uppnåtts).
E. Leasing är nästan samma sak som hyra och detta gör ju att visserligen behöver du ofta inte betala en stor summa innan ditt företag startat men du blir ju tvungen att regelbundet betala hyran vilket kan bli en ganska stor utgift beroende på hur hög hyra du har kommit överens om med din leverantör (leasinggivare). Den här regelbundna utgiften hade du sluppit om du köpt det du ville ha direkt istället och då blivit ägare av det.
F. Ja, jag tycker att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov väldigt bra. Deras investeringar var ju väldigt dyra så de förstod snabbt att de skulle bli svårt att låna pengar och om en låntagare ändå skulle gå med på det skulle de ta en stor ränta vilket skulle bli ännu dyrare för Form Fitness. Istället har de lyckats jämna ut sina utgifter i takt med att inkomsterna kommer. Men risken med detta är att de är ju beroende av att få tillräckligt höga inkomster. Om det inte kommer tillräckligt många kunder varje månad kan de inte betala hyran och företaget riskerar att gå i konkurs.
Hyra eller anställa?
A. Anställa egen säljare:
16 000 x 0,44= 7040 kr (arbetsgivaravgifter på 44%)
Total personalkostnad per månad: 16 000 + 7040=23 040 kr
Total personalkostnad under sex månader: 23 040 x 6= 138 240 kr
Hyra säljare från ett bemanningsföretag:
Total personalkostnad per månad: 28 000 kr
Total personalkostnad under sex månader: 28 000 x 6= 168 000 kr
B. Det blir billigare för företaget att anställa en egen säljare då det skulle kosta dem 138 240 kr under ett halvår medan att hyra peronal från ett bemanningsföretag skulle kosta 168 000 kr. Företaget skulle tjäna 29 760 kr under det här halvåret om de anställde egen personal.
C. Man brukar hyra personal från bemanningsföretag när ens företag behöver extrapersonal under en kort period t.ex. om ett cateringföretag har en stor beställning och behöver extra serveringspersonal eller kockar under bjudningen. Det som är bra med hyrd personal är att det är lätt att få tag i kvalificerad personal snabbt och man kan sen "sparka" dem utan en större anledning. För om företaget istället skulle anställa egen personal skulle det kunna bli svårt att sparka dem då man måste ha en väldigt bra anledning för att sparka en anställd (det ska antingen vara arbetsbrist, det ska inte finnas något den anställda kan arbeta med, eller starka personliga skäl, t.ex. missbruk eller liknande). En annan sak som är bra med bemanningsföretag är att om det är svårt att hitta egen personal kan man alltid vända sig till dem och oftast hitta någon som kan jobba åt en.
söndag 28 september 2008
Resurser och kapital
Repetera
Material (varor som företagen förbrukar t.ex. pennor, hårspray, m.m.)
Personal
Investeringar(Sådant som ska hålla en längre tid t.ex. bilar, möbler m.m.)
3. I personalkostnaden måste man räkna med både den lön personalen får (utbetald lön+förmåner) och på de arbetsgivaravgifter (41-45% av lönen personalen får) man som företagare är skyldig att betala in till staten.
I investeringskapitalet ingår köp av lokal, möbler, maskiner, datorer, bilar m.m.
I rörelsekapitalet ingår inköp av material/varor, hyra för lokalen, löner, marknadsförningskostnader m.m.
6. Ett exempel i ett företags rörelsekapital är de löner företaget betalar ut till sina anställda.
Ett annat är den hyra företaget måste betala för sin lokal.7. De sju stegen i hur ett inköp går till är dessa:
9. För att finansiera sitt kapitalbehov kan man antingen använda sina egna pengar eller låna pengar från investerare eller banker.
Rätt eller fel
A. RÄTT
B. RÄTT. Ofta kan ett tjänsteföretag inte utföra sina tjänster om de inte har rätt material. Hur ska t.ex. en frisör klippa någons hår utan en sax?
C. FEL. Leasing är ungefär som att hyra något. Istället för att köpa t.ex. gymmaskiner och betala en jättestor summa pengar på en gång får man istället gymmaskinerna och betalar en mindre summa regelbundet under en tidsperiod företagaren och leverantören kommer överens om.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. RÄTT
G. FEL. Investeringar+Rörelsekapital=Totalt kapitalbehov
H. RÄTT. Rörelsekapitalet är de pengar du behöver för att driva ditt företag.
I. FEL. I en dagligvarubutik har de så höga inkomster hela tiden så de behöver inte ha så stort rörelsekapital medan i en fotoaffär har de inte lika stora inkomster och de får inte heller in inkomster hela tiden då folk inte har ett lika stort behov av att köpa saker i en fotoaffär som i en dagligvarubutik.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Inköpskalkyler gör man för att ta reda på vad som är dyrast när det gäller varuhandeln.
Detta gör företaget för att se om de kan ändra på något så det blir billigare.
M. RÄTT.
N. FEL. Leverantörsskulder är fakturor (räkningar) som företaget fått från en leverantör och
sen inte betalt.
O. RÄTT
P. FEL. Personer som satsar pengar i i nya företag är de som kallas riskkapitalister. De hjälper
även företagen att växa.
Q. RÄTT
- Först skickas en anbudsbegäran/offertförfrågan ut till alla leverantörer företaget kan tänka sig att köpa av. Anbudsbegäran/offertförfrågan måste tydligt förklara vad företaget vill ha så leverantören vet vad du vill veta.
- Sedan får företaget olika anbud från leverantörerna där leverantörerna förklarar vad de kan erbjuda och till vilket pris och då måste företaget göra en sammanställning av alla anbud så de kan jämföra och se vilken leverantör som har det bästa anbudet.
- När företaget sedan bestämt vilken leverantör de ska köpa av skickar de en beställning/order till dem.
- Efter att leverantören fått din beställning/order skickar de en orderbekräftelse så företaget kan kontrollera att allt stämmer (t.ex. kan det ha blivit något fel så det står att du ska få 1000 stolar trots att du beställt 10 st).
- I det här steget har varan levererats och med den kom en följesedel. Det företaget ska göra här är att kontrollera att leveransen är den samma som enligt följesedeln. Företaget ska också kolla om det är något fel på varorna de fått. Om de skulle vara något fel ska de reklamera detta till leverantören, alltså meddela om felet till leverantören.
- Företaget får nu en faktura och ska återigen noga kontrollera att allt stämmer.
- Efter att kontrollerat att fakturan stämde med det du fått är det dags att betala. Hur betalningen ska gå till bestämmer du tillsammans med leverantören (Betala allt på en gång? Avbetalning? m.m.).
9. För att finansiera sitt kapitalbehov kan man antingen använda sina egna pengar eller låna pengar från investerare eller banker.
Rätt eller fel
A. RÄTT
B. RÄTT. Ofta kan ett tjänsteföretag inte utföra sina tjänster om de inte har rätt material. Hur ska t.ex. en frisör klippa någons hår utan en sax?
C. FEL. Leasing är ungefär som att hyra något. Istället för att köpa t.ex. gymmaskiner och betala en jättestor summa pengar på en gång får man istället gymmaskinerna och betalar en mindre summa regelbundet under en tidsperiod företagaren och leverantören kommer överens om.
D. RÄTT
E. RÄTT
F. RÄTT
G. FEL. Investeringar+Rörelsekapital=Totalt kapitalbehov
H. RÄTT. Rörelsekapitalet är de pengar du behöver för att driva ditt företag.
I. FEL. I en dagligvarubutik har de så höga inkomster hela tiden så de behöver inte ha så stort rörelsekapital medan i en fotoaffär har de inte lika stora inkomster och de får inte heller in inkomster hela tiden då folk inte har ett lika stort behov av att köpa saker i en fotoaffär som i en dagligvarubutik.
J. RÄTT
K. RÄTT
L. FEL. Inköpskalkyler gör man för att ta reda på vad som är dyrast när det gäller varuhandeln.
Detta gör företaget för att se om de kan ändra på något så det blir billigare.
M. RÄTT.
N. FEL. Leverantörsskulder är fakturor (räkningar) som företaget fått från en leverantör och
sen inte betalt.
O. RÄTT
P. FEL. Personer som satsar pengar i i nya företag är de som kallas riskkapitalister. De hjälper
även företagen att växa.
Q. RÄTT
onsdag 17 september 2008
Rafting - en fartfylld affärsidé
A. Hillevis och Martins affärsidé är att tillfredsställa kundens behov av att känna fart, spänning och att få en naturupplevelse genom att erbjuda dem att få åka i en gummiflotte nerför en älv med massa forsar, alltså rafting. Deras kundgrupp är i stort sett alla människor som skulle vara intresserade då rafting passar alla åldrar (kanske inte spädbarn). Som det är nu har varken Hillevi eller Martin några resurser eftersom ingen av dem har någon jättestor erfarenhet av rafting, de har än så länga inte köpt in några båtar och det framgår inte av texten att de skulle ha några egna pengar att satsa. De enda fördelar de har gentemot sina konkurenter är att de har ett något lägre pris. Hos dem kostar det 500 kr per person (det är det priset jag har räknat med)och hos sina konkurrenter kostar det mellan 650-800 kr per person.
B. Nej, jag skulle inte säga att de har tillräckligt med kompetens. Den enda erfarenhet de har när det gäller rafting är att de har åkt det en gång i Norge. Personligen tycker jag inte att det räcker med erfarenhet för att kunna starta ett helt raftingföretag. Jag tycker att innan de sätter igång med att genomföra sin affärsidé ska de prata med människor som hållt på med rafting i flera år och som själva äger ett raftingföretag. Om de gjorde det skulle de få veta precis vad de ska akta sig för och vilket som är det smartaste sättet att ta sig fram. Dessutom måste de gå en två veckors kurs och ha fyra år av erfarenhet innan de ens får tillstånd att starta sitt företag. Så som det är nu kan de inte ens starta företaget hur mycket resurser de än har.
C. Jag har kollat runt lite efter olika ställen där det finns andra raftingföretag och de enda jag hittar ligger i närheten av Åre. Det kan vara smart av Hillevi och Martin att lägga sitt företag i det här området för då det redan finns företag där måste det betyda att älvarna där är bra för rafting. Dessutom finns det då redan människor i det området som är intresserade av rafting tack vare att de andra företagen finns där. Det ligger då även nära den stora skidorten Åre så därifrån kan de få ännu fler kunder. Så visserligen kommer de direkt stöta på konkurrens ifrån de andra företagen om de lägger sig där men jag tycker fördelarna väger över det. Alltså är landskapet Jämtland (det är där Åre ligger) det som är mest intressant.
D. Det är svårt för mig att säga hur lång turen ska vara då jag aldrig har åkt rafting och då inte kan säga hur länge en tur ska vara utan att den går för fort eller blir långtråkig. Efter att ha räknat på det kom jag fram till att ju kortare tur desto mer pengar kunde sparas då det betydde att det behövdes färre båtar (hinner köra tillbaka båtarna så de kunde användas flera gånger) och de behöver inte betala ut lika mycket i lön (färre timmar att arbeta för personalen). I Norge var turen tre timmar lång och de andra företagens (i Åre) turer var mellan 5-7 timmar långa. Så turen kan nog som kortast vara tre timmar så jag räknar med att turerna är tre timmar långa. Låter jag turerna bli änu kortare blir det väldigt stor skillnad mot konkurrenterna och Hillevi och Martin uppskattade ju i alla fall turen i Norge som då var tre timmar lång. Jag tycker att 500 kr per person låter som ett bra pris då det är billigare än deras konkurrenter samtidigt som Hillevi och Martin tjänar bra på det.
Om jag räknar med att Hillevi och Martin har samma "öppettider" som raftingfirman i Norge, 10-16, vilket jag tycker låter som bra "öppettider" då det bästa är att försöka få in så många turer som möjligt på en dag då det är då de tjänar mest, och att en båt avgår varje halvtimme behöver de nio båtar och två bilar för att få det att gå ihop.
Eftersom det tar en timme för bilen att köra tillbaka båten kommer den första båten inte tillbaka förrän klockan 14.00 så de måste alltså ha sju båtar som kan köra varje halvtimme innan den första båten återvänder. Sedan kan den andra bilen köra tillbaka den andra båten till klockan 14.30. Den tredje båten kan inte komma förrän klockan 16.00 då det tar en timme för den första bilen att köra tillbaka till båtarnas slutstation och sedan en timme till för att köra båten till startplatsen. Alltså måste de ha två båtar till som kan avgå klockan 15.00 och 15.30. Sammanlagt nio båtar och två bilar.
E. De måste anställa en färdledare till varje båt och en chaufför till den andra båten. Så de måste alltså anställa 10 personer. Efter att ha räknat lite på hur mycket de anställda ska få i lön kom jag fram till att en skälig bruttolön skulle kunna vara 100 kr i timmen. Det betyder att Martin och Hillevi måste betala ca. 140 kr i timmen för varje anställd då man måste räkna med arbetsgivaravgifter (ca. 40 % av den utbetalda lönen).
F. Martin och Hillevi måste ha ett väldigt stort startkapital då de måste köpa nio båtar, två bilar med släp och två flytbryggor. Efter ha räknat lite på allt har jag kommit fram till de här ungefärliga summorna:
Båtar: 810 000 kr
Bilarna(begagnade) med varsitt släp: 120 000 kr
Flytbryggorna: 16 000 kr
Sammanlagt startkapital: 946 000 kr
Sen måste de även ha rörelsekapital för att kunna driva företaget och eftersom de inte kommer få några inkomster direkt och inte vet hur mycket de kommer tjäna kan det vara en bra idé att låna ihop så de kan klarar sina utgifter även om företaget skulle få dåligt med inkomster i början. I rörelsekapitalet ingår:
Löner(med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Sammanlagt rörelsekapital: 1 054 800 kr
Alltså behöver Hillevi och Martin 2 000 800 kr för att starta och driva sitt företag.
G. Nej jag tror inte att den här affärsidén kan hålla Hillevi och Martin sysselsätta under hela året då rafting bara kan bedrivas under 8 månader. Det enda de behöver göra under de fyra månaderna då det inte går att åka rafting är att förvara båtarna i någon slags lokal så det finns inte mycket att göra under den tiden.
H.
Vi räknar på att Martin och Hillevi lånar en miljon av en bank och använder de pengarna till att betala startkapitalet och det som blir över till att betala rörelsekapitalet tills de får en jämn inkomst. Om pengarna inte skulle räcka får de använda sina egna privata tillgångar. Om de får 7 % ränta på sitt banklån skulle en kalkyl över första året se ut ungefär så här:
Kostnader:
Löner (med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Ränta: 70 000 kr
Sammanlagt: 1 124 800 kr
Inkomst:
Sammanlagt blir det 2040 turer och om då fyra personer betalar 500 kr var på varje tur får Hillevi och Martin en inkomst på
2040(500 x 4)= 4 080 000
I. 4 080 000- 1 124 800=2 955 200. Alltså blir företagets överskott nästan tre miljoner och med de pengarna kan de också betala tillbaka banklånet så de blir helt skuldfria. Efter att ha betalt tillbaka banklånet har de fortfarande nästan två miljoner kvar att leva på så överskottet räcker gott och väl till för att leva på. Detta är en väldigt bra vinst men den är baserad på att de åker i genomsnitt fyra personer på varje tur och detta kan man inte garantera i verkligheten. Dessutom är detta företag i nuläget en omöjlighet då Hillevi och Martin inte kommer få tillstånd för att starta ett rafting företag då de saknar de fyra år av erfarenhet man måste ha och de har inte heller gått den 2-veckors kurs man måste gå. Så i teorin låter företaget som en jättebra idé som kommer ge massa pengar men i verkligheten är den en omöjlighet då de inte får tillstånd, kan inte garantera att de kommer få fyra personer till varje tur och dessutom tror jag att de kommer bli svårt för dem att låna en hel miljon av en bank eller investerare då de som sagt inte kan garantera att de kommer åka tillräckligt med folk på deras turer för att de ska gå med vinst.
Källor:
http://www.areaventyr.se/aa_sidor/aktivitet_rafting.asp
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28207.asp
Intervju med Stefan Jahrled som är chef för företaget Äventyr i Åre.
Intervju med en försäljare på Svenska Flyttblock AB.
e2000 Combi A
B. Nej, jag skulle inte säga att de har tillräckligt med kompetens. Den enda erfarenhet de har när det gäller rafting är att de har åkt det en gång i Norge. Personligen tycker jag inte att det räcker med erfarenhet för att kunna starta ett helt raftingföretag. Jag tycker att innan de sätter igång med att genomföra sin affärsidé ska de prata med människor som hållt på med rafting i flera år och som själva äger ett raftingföretag. Om de gjorde det skulle de få veta precis vad de ska akta sig för och vilket som är det smartaste sättet att ta sig fram. Dessutom måste de gå en två veckors kurs och ha fyra år av erfarenhet innan de ens får tillstånd att starta sitt företag. Så som det är nu kan de inte ens starta företaget hur mycket resurser de än har.
C. Jag har kollat runt lite efter olika ställen där det finns andra raftingföretag och de enda jag hittar ligger i närheten av Åre. Det kan vara smart av Hillevi och Martin att lägga sitt företag i det här området för då det redan finns företag där måste det betyda att älvarna där är bra för rafting. Dessutom finns det då redan människor i det området som är intresserade av rafting tack vare att de andra företagen finns där. Det ligger då även nära den stora skidorten Åre så därifrån kan de få ännu fler kunder. Så visserligen kommer de direkt stöta på konkurrens ifrån de andra företagen om de lägger sig där men jag tycker fördelarna väger över det. Alltså är landskapet Jämtland (det är där Åre ligger) det som är mest intressant.
D. Det är svårt för mig att säga hur lång turen ska vara då jag aldrig har åkt rafting och då inte kan säga hur länge en tur ska vara utan att den går för fort eller blir långtråkig. Efter att ha räknat på det kom jag fram till att ju kortare tur desto mer pengar kunde sparas då det betydde att det behövdes färre båtar (hinner köra tillbaka båtarna så de kunde användas flera gånger) och de behöver inte betala ut lika mycket i lön (färre timmar att arbeta för personalen). I Norge var turen tre timmar lång och de andra företagens (i Åre) turer var mellan 5-7 timmar långa. Så turen kan nog som kortast vara tre timmar så jag räknar med att turerna är tre timmar långa. Låter jag turerna bli änu kortare blir det väldigt stor skillnad mot konkurrenterna och Hillevi och Martin uppskattade ju i alla fall turen i Norge som då var tre timmar lång. Jag tycker att 500 kr per person låter som ett bra pris då det är billigare än deras konkurrenter samtidigt som Hillevi och Martin tjänar bra på det.
Om jag räknar med att Hillevi och Martin har samma "öppettider" som raftingfirman i Norge, 10-16, vilket jag tycker låter som bra "öppettider" då det bästa är att försöka få in så många turer som möjligt på en dag då det är då de tjänar mest, och att en båt avgår varje halvtimme behöver de nio båtar och två bilar för att få det att gå ihop.
Eftersom det tar en timme för bilen att köra tillbaka båten kommer den första båten inte tillbaka förrän klockan 14.00 så de måste alltså ha sju båtar som kan köra varje halvtimme innan den första båten återvänder. Sedan kan den andra bilen köra tillbaka den andra båten till klockan 14.30. Den tredje båten kan inte komma förrän klockan 16.00 då det tar en timme för den första bilen att köra tillbaka till båtarnas slutstation och sedan en timme till för att köra båten till startplatsen. Alltså måste de ha två båtar till som kan avgå klockan 15.00 och 15.30. Sammanlagt nio båtar och två bilar.
E. De måste anställa en färdledare till varje båt och en chaufför till den andra båten. Så de måste alltså anställa 10 personer. Efter att ha räknat lite på hur mycket de anställda ska få i lön kom jag fram till att en skälig bruttolön skulle kunna vara 100 kr i timmen. Det betyder att Martin och Hillevi måste betala ca. 140 kr i timmen för varje anställd då man måste räkna med arbetsgivaravgifter (ca. 40 % av den utbetalda lönen).
F. Martin och Hillevi måste ha ett väldigt stort startkapital då de måste köpa nio båtar, två bilar med släp och två flytbryggor. Efter ha räknat lite på allt har jag kommit fram till de här ungefärliga summorna:
Båtar: 810 000 kr
Bilarna(begagnade) med varsitt släp: 120 000 kr
Flytbryggorna: 16 000 kr
Sammanlagt startkapital: 946 000 kr
Sen måste de även ha rörelsekapital för att kunna driva företaget och eftersom de inte kommer få några inkomster direkt och inte vet hur mycket de kommer tjäna kan det vara en bra idé att låna ihop så de kan klarar sina utgifter även om företaget skulle få dåligt med inkomster i början. I rörelsekapitalet ingår:
Löner(med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Sammanlagt rörelsekapital: 1 054 800 kr
Alltså behöver Hillevi och Martin 2 000 800 kr för att starta och driva sitt företag.
G. Nej jag tror inte att den här affärsidén kan hålla Hillevi och Martin sysselsätta under hela året då rafting bara kan bedrivas under 8 månader. Det enda de behöver göra under de fyra månaderna då det inte går att åka rafting är att förvara båtarna i någon slags lokal så det finns inte mycket att göra under den tiden.
H.
Vi räknar på att Martin och Hillevi lånar en miljon av en bank och använder de pengarna till att betala startkapitalet och det som blir över till att betala rörelsekapitalet tills de får en jämn inkomst. Om pengarna inte skulle räcka får de använda sina egna privata tillgångar. Om de får 7 % ränta på sitt banklån skulle en kalkyl över första året se ut ungefär så här:
Kostnader:
Löner (med arbetsgivaravgifter): 906 500 kr
Bensin: 66 300 kr
Marknadsföring: 50 000 kr
Försäkringar: 12 000 kr
Likvida medel: 20 000 kr
Ränta: 70 000 kr
Sammanlagt: 1 124 800 kr
Inkomst:
Sammanlagt blir det 2040 turer och om då fyra personer betalar 500 kr var på varje tur får Hillevi och Martin en inkomst på
2040(500 x 4)= 4 080 000
I. 4 080 000- 1 124 800=2 955 200. Alltså blir företagets överskott nästan tre miljoner och med de pengarna kan de också betala tillbaka banklånet så de blir helt skuldfria. Efter att ha betalt tillbaka banklånet har de fortfarande nästan två miljoner kvar att leva på så överskottet räcker gott och väl till för att leva på. Detta är en väldigt bra vinst men den är baserad på att de åker i genomsnitt fyra personer på varje tur och detta kan man inte garantera i verkligheten. Dessutom är detta företag i nuläget en omöjlighet då Hillevi och Martin inte kommer få tillstånd för att starta ett rafting företag då de saknar de fyra år av erfarenhet man måste ha och de har inte heller gått den 2-veckors kurs man måste gå. Så i teorin låter företaget som en jättebra idé som kommer ge massa pengar men i verkligheten är den en omöjlighet då de inte får tillstånd, kan inte garantera att de kommer få fyra personer till varje tur och dessutom tror jag att de kommer bli svårt för dem att låna en hel miljon av en bank eller investerare då de som sagt inte kan garantera att de kommer åka tillräckligt med folk på deras turer för att de ska gå med vinst.
Källor:
http://www.areaventyr.se/aa_sidor/aktivitet_rafting.asp
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28207.asp
Intervju med Stefan Jahrled som är chef för företaget Äventyr i Åre.
Intervju med en försäljare på Svenska Flyttblock AB.
e2000 Combi A
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)